Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jungfrun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Klipphällarna äro emellertid, om man undantager
de närmast ofvan vattenlinjen belägna partierna,
sällan alldeles nakna, utan klädas af olika moss-
och lafarter, tillhörande blad- och skorplafvarnas
släkten, såsom Parmelia saxatilis med sin varietet
omphalodes, som kanske är öns vanligaste lafart,
Umbilicaria pustulata, Gyrophora-arter, Lecanora
cinerea, Lecidea geographica m. fl. Af mossor, som
växa på de öppna hällarna, kunna nämnas Racomitrium
lanuginosum, Bryum alpinum, Polythrichum piliferum.
Öfverst på toppen finnas flera grundare
vattensamlingar, fyllda af hvitmossa, från hvilka
uppstiga talrika tufdunsstånd (Eriophorum vaginatum)
med sina ulliga hufvuden. På torr grund frodas där
uppe renlaf, så storväxt och yppig som på fjällen,
ängskovall (Melampyrum pratense), lingonris m. m.
De talrika stora block, som ligga mellan
Jungfrukammaren och öns lägre delar, äro öfverdragna
med mjuka mosstäcken, hopväfda af hufvudsakligen
Hypnum cupressiforme och Antitrichia curtipendula.
Af de växter, som stå antecknade på Linnés växtlista,
har jag återfunnit större delen; endast ett 15-tal af
fanerogamerna har jag icke kunnat återfinna, utan att
dock vilja förneka, att de finnas på området, emedan
flera af Jungfruns växter endast äro inskränkta till
en obetydlig areal, såsom nattviolen (Platanthera
bifolia), liljekonvaljen m. fl., och sålunda lätt
kunna förbises, om man icke systematiskt genomsnokar
ön, hvilket min tid icke medgaf. Tänkbart är, att den
skogsbrand, som år 1765 härjade ön, kan ha bidragit
till utdöendet af någon eller några arter. Till de
af Linné uppgifna arterna kan jag lägga närmare ett
fyrtiotal species, af hvilka säkerligen många redan
funnos på Linnés tid, men af honom förbisågos, andra
åter tydligen äro senare invandrare, såsom säkert
den ofvannämnda hvitoxelbusken och åtskilliga endast
vid den vanliga landningsplatsen förekommande arter,
såsom hundtunga (Cynoglossum), hvars taggiga frukter
lätt fastna i människors kläder, backbränna (Arabis
Thaliana), backärfve (Cerastium semidecandrum),
vårälskling m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
