Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I öfre Dalarnas fäbodar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fönsterfodret har ofta en vacker form, och fönsterstolpen
kan vara smakfullt utskuren. Mellantak saknas,
så att kroppåsen med inhuggna årtal och initialer
är synlig. För att stugan skall kunna hållas varm
äfven om vintern, är taket lagdt med synnerligt stor
omsorg. Öfver taksparrarna (rafter) ligga bräder,
som äro finhyflade på den sida, som vetter nedåt
rummet. På dessa lägges mossa och ofvanpå denna
granbark. Så kommer näfver och sist utanpå taket,
s. k. takved (takuwid). Hela denna taktäckning hindras
från att glida ned genom ett på kant ställdt bräde
(tätsa), och detta i sin ordning fasthålles af
de s. k. tätskrokarna. Väggarna i stugans inre äro
omålade och sakna tapeter. I deras ställe kan man
ännu i mycket gamla stugor få se s. k. dalmålningar
(tavlur) med bibliska motiv.
Fäbodarna, som i Särna kallas sätrar men i de öfriga
Öfre Dalsocknarna bodar (buder) äro vanligen af
två slag: långfäbodar (löngbuder) och höst- eller
hemfäbodar (öst- eller embuder). Långfäbodarna ägas
af många bönder gemensamt. De bönder, som tillsammans
äga en sådan fäbod, kallas gälbendrer. Dessa leja ett
par vallkullor (gällkaller) samt stundom någon pojke
till deras hjälp. Strax före eller efter midsommar,
så snart det börjar finnas bete åt kreaturen i
skogen, gör man sig i ordning att föra kreaturen
till långfäbodarna (bufera). Fordom har den dag
(buferdain), då man for till fäbodarna, varit
gemensam och bestämd för hela socknen. Numera far
hvar och en, när han vill. Vallkullorna åtföljas
af karlar, som på hästar framforsla de förråd, som
behöfvas i fäboden. Då kärrvägar vanligen saknas
till de ofta flera mil bort belägna långfäbodarna,
måste alla saker, som skola medföras, klöfjas på
hästryggen. Detta går så till, att sakerna läggas
i ett slags stora korgar (mjassur) af vide, hvilka
knytas till och hängas i klöfjesadeln en på hvardera
sidan om hästryggen. Karlarna stanna kvar några dagar
i fäboden för att förrätta en del arbete, t. ex. hugga
den ved, som behöfves för sommaren. Hvarje bonde
skall hålla och låta hugga upp en viss mängd ved
alltefter det antal kor, han har i fäboden. Sedan
karlarna farit hem till bygden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
