Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I öfre Dalarnas fäbodar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af trä. (Se fig. 7.) När de hemkomna vallkullorna
druckit kaffe och fått litet mat, så skola korna åter
mjölkas samt utfodras för natten. Klockan kan bli både
8 och 9, innan detta är gjordt. Det börjar nu att
skymma på. Blott skenet från de väldiga vedkubbarna
i spisen upplyser stugan. Gamla Kari, som är trött
af dagens arbete, har krupit upp i spisen och fått
sin kära tobakspipa stoppad och tänd. Hennes skarpt
skurna drag afteckna sig spöklikt mot det fladdrande
eldskenet, så att man tycker sig se en gammal häxa,
som sitter vid elden och läser sina trollformler. De
andra ha nu gått till kojs, och gamla Kari finner
snart för godt att följa exemplet. Elden börjar nu
brinna ned, och snart ligger stugan i mörker. Blott
glöden stirra som lysande ögon emot en.
Så går lifvet dag efter dag sin jämna gång på
fäbodvallen. Ett angenämt afbrott i ensamheten bilda
de dagar i slutet af juli, då slåtterfolk från bygden
kommer upp till fäboden. Emellanåt kommer väl äfven
någon karl för att klöfja hem smör, ost och mesost
och i stället fylla på kullornas matförråd. Är den
besökande väntad, så har man af gammalt haft det
bruket, att man tar en bit af den lösa ostmassan,
innan denna lägges i ostformen. Denna bit kallas
wöstmojsi och bjudes ät den främmande såsom ett
alldeles särskildt ynnestbevis. I Skattungbyn och
Ore råder det bruket, att en viss söndag, oftast den
tredje söndagen efter midsommar, går ungdomen från
någon närbelägen by upp till fäbodvallen, där den
trakteras med långmjölk (fil), hvaraf denna söndag
fått namnet (filsundajn). Sedan leker och dansar man
hela natten. Vistelsen i långfäbodarna räcker till
slutet af augusti eller början af september.
Hemfäbodarna ha i allmänhet icke bevarat så
mycket af den ursprungliga fäbodkaraktären som
långfäbodarna. När man för första gången ser en
hemfäbodvall, t. ex. Fryksås i Orsa, så kan man nästan
tro, att man kommit till en vanlig bondby. Man går
fäbodgatan framåt och ser den ena stugan efter den
andra omgifven af uthus. Genom en grind komma vi in i
en portgång, som kallas fjosgrinnskäl, därför att den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
