Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I öfre Dalarnas fäbodar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förtrollningen, förrän man kastat en knif eller något
annat föremål af stål öfver honom. Detta skall man
äfven göra med kreaturen på morgonen, innan de släppas
ut i skogen, ty annars kan »grannasmor» locka bort
dem, så att de icke komma hem till kvällen. Korna
kunna äfven förtrollas af illasinnade kvinnor. En
malungskvinna hade en gång bedt att få låna en ko
öfver sommaren. Bondhustrun, som ägde kon, svarade
henne, att kon var så snäll att gå hem om kvällarna
och mjölkade så bra, att hon ville inte låna bort
den. »Hon kan väl låta bli att gå hem för dig då»,
utbrast malungskvinnan förargad. När kon sedan
släpptes ut i skogen, så kom hon inte hem till
kvällen. När man då gick ut att söka efter henne,
så fann man, att hon gått omkring i en rundel
och inte kunnat komma från detta ställe. Det var
malungskvinnans hämnd.
Det är numera ytterst svårt att komma öfver gamla
vallvisor, som förr i tiden nog sjungits mycket af
vallkullorna. Bland de få jag upptecknat må nämnas
följande från Orsa:
Djeter ö tackor
djing uppo jenn wöll,
dem beddest te fö waila
iring jenn töll.
Dem kumo ö wil a sölt,
ö sumör wil a mölt,
ö sumör wil a smick smock i sköllan.
I öfversättning:
Getter och tackor
gingo på en vall,
de bådo att få hvila
omkring en tall.
De komma och vilja ha salt,
och somliga vilja ha malt,
och somliga vilja ha smäll i skallen.
Fäbodarna gå ett olika öde till mötes. I allmänhet
anses fäbodväsendet icke vara lönande. Därför händer
det, att man slår sig ned i en hemfäbod året om,
då utrymmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
