Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Abisko och utflykterna från Abiskostugan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När vi på e. m. återkommo till lappbyn, var
fanatismens blomma fullt utslagen. Vi hörde redan
på ett par km. afstånd, hvad som var på färde. Dock
aktade vi oss väl för att illustrera bönemötet med vår
närvaro utan slogo oss ned i en kåta, som tillhörde
en mindre fanatisk familj. Efter någon timme bröto
vi upp, rodde tvärsöfver sjön och tillbringade natten
i kåtorna på norra stranden af sjön.
Framemot middagen följande dag lämnade vi Rautasjärvi
och gingo denna gång rakt på Lapporten. Mot norr
öppnar sig en vid dalgång, som på nordsidan afvattnas
af Pessinenjokk. Här går lapparnas flyttväg ned till
Kaisepakte.
Man svänger af in i passet. I tre à fyra kilometer
går man i vatten upp till fotknölarna, men så snart
man passerat Tjuonajaures dammorän, blir lutningen
större och terrängen bekväm nog. Man färdas genom
samma egendomliga moränlandskap som vid Nissonjokk,
här afbrutet och genomfåradt af några präktiga
bäckar, på hvars stenstränder Arnica alpina finnes
i massa. Nedstigandet genom björkskogen går raskt. Vi
voro framme i Abisko kl. nio på kvällen.
På tal om lappläger borde väl nämnas några ord om
det tredje, som finnes vid träsket. Det ligger vid
Ripaisenjoki, mindre än en halfmil från Kattovuoma,
det celebra nybygget vid Jostojärvi. Det kan väl
knappast komma i fråga för en turist från Abisko att
resa dit. Har man båt och roddare och godt om tid,
kan man ju ändock reflektera därpå, ty de fem milens
rodd är intressant nog.
Under vägen och där borta i öster möta vi
landskapstyper, som äro vidt skilda från
Abiskotypen. Vid Ripaisenjoki är det slut på
fjällen. Vi möta vida, lågländta slätter med
breda floddalar, öfver hvilka isolerade höjder
sticka upp. Och äfven detta område har sin skönhet,
annorlunda, men icke mycket mindre än fjällens. För
fiskaren och jägaren erbjuda dessa trakter, afstängda
och svårtillgängliga som de äro, mycket af intresse;
och de lappar, som bodde där, voro de trefligaste
och gemytligaste af dem jag träffade på i somras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
