Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Litteratur.
Grängshammars och Ulfshyttans Bruksegendom.
Anteckningar af C. S. Stockholm 1904. 118 sidd.
Det var en tid, då lokalhistorien hade blifvit
urmodig, då den egna bygdens historia och minnen
ansågos mindre värda att befatta sig med. Den tiden
synes nu snart dess bättre vara förbi. Det nekas ej
längre, att de mäns och kvinnors gärning, som trampat
samma jord som den jag själf trampar och den jag ägnar
min bästa kraft och mitt varmaste intresse, är väl
värd att ihågkommas, äfven om de icke med dessa sina
gärningar länkat fosterlandets öde. Därför börja ock
allt flera boksynta män i våra dagar skänka oss än
en, än en annan bok, som sammanfattar årslånga studier
till en angenäm läsning för alla för vår lokalhistoria
intresserade och en nyttig kunskap för dem, som bygga
och bo på de platser, hvilka i dem afhandlas.
Om några bygder i vårt land äga en i bästa mening
svensk lokalhistoria, så är det de gamla minnesrika
bergslagsbygderna, kärnan i Svea välde, då det
vacklade som aldrig förr eller sedan, och fråga
torde väl vara, om ej bergslagernas malmrikedom
och den redan under medeltiden ur dem härstammande
rikedomen och själfkänslan varit den kraft, som
räddade vårt land i den kritiska brytningstid, då
det streds om Sveriges vara eller icke vara. Bland
kännarna af Bergslagens historia torde disponenten
Sahlin på Laxå intaga ett synnerligen framstående
rum. Historikern af facket synes mig svårligen
kunna blifva dessa trakters verkliga historiograf,
ty därtill fordras geologisk och naturvetenskaplig
beläsenhet och stor teknisk kunskap. Dessa förenas
emellertid sällan med gedigen humanistisk bildning,
arkivforskarens noggrannhet och personhistorikerns
uthålliga flit. När denna lyckliga kombination någon
gång förenas på en hand, uppstå arbeten af det slag
som det jag här har nöjet omnämna.
I detsamma följas de gamla Silfbergsverkens,
Grängshammars, Ulfshyttans, Knutshyttans
m. fl. historia från midten af 1500-talet till våra
dagar. Den långa raden af ägare, bland dem Gustaf I,
manas fram den ena efter den andra, deras bilder
pryda mestadels boken, deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
