Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spirade och frodades Svea lands första kulturlif, det
andliga såväl som det merkantila och industriella. Så
smiddes låset till kedjan af mälarstäder, Stockholm,
som blef deras värn men som ock drog nästan allt
till sig. Åt de gamla städerna lämnades då kvar kring
åldriga domer och katedraler minnen och sägner från
fordomtima, och mälarnaturen väfde kring dem sin skrud
af idyllisk fägring. Den nyaste tidens storindustri
har visserligen här och hvar slagit rot, men sin
prägel bära de ännu kvar, som där åt nutidslifvet
ger liksom en mjukare förtonande färgton.
Sådan är den stämning, som griper oss, när vi läsa
denna bok, i synnerhet dess första afdelning,
»Vid Mälarens stränder». Därför följa vi ock
med stigande intresse förf. på besök i slott och
herrgårdar, i städer och på minnesrika platser. Läs
t. ex. skildringen af Arboga, öfver hvilket
ännu hvilar något visst förnämt från förgången
storhetstid, då det var Sveriges tredje stad, dit
oupphörligt landets konungar och styresmän kommo –
ej mindre än 39 riksmöten hafva där hållits – som en
gång var den genomkatolska rika klosterstaden, och
där bergslagshandeln florerade. Och herresätena,
den mäktige rikskansleren Axel Oxenstiernas
Tidö, det åldriga Ängsö, Fullerö med sina vackra
konstsamlingar, Hedensberg med ännu rikhaltigare
konst- och fornsakssamlingar m. fl., de träda oss så
inbjudande till mötes inhöljda af mälarnaturens rika
växtlighet. Karolinska tidens skapelser, vare sig de
ligga i grus och spillror såsom Karl XI:s kungshus
i det lilla idylliska Kungsör, eller ännu resa sina
vackra barockfasader såsom Strömsholms slott, eller
djärft sträckande den smäckra spiran mot höjden såsom
tornet på Västerås’ dom, alla träda de skildrade med
mästarhand oss till mötes, täljande sin saga från
svunnen stormaktstid.
Men nutidslifvet tränger sig med sina starka kraf
alltjämt på oss, och härför visar ock förf. en
ständigt vaken blick och ett djupt inträngande
intresse. Detta gäller såväl, den moderna
storindustriens storartade anläggningar, elektriska
verkstäder, järnverk, masugnar m. m., som slöjden
och landtbruket. Det senare får i synnerhet sin
skildring i den afdelning, som kallas »Där säden
växer», de västmanländska slätternas bygder,
där ett förstående öga ock kan finna naturens
skönhetsdrag. Där göra vi äfven bekantskap med
en burgen och upplyst, politiskt och kommunalt
högst betydande landtmannaklass. Där ligger ock på
Salaslätten ett bildningshem, Tärna folkhögskola,
hvarifrån tusende unga män och kvinnor ur denna
klass utgått med en vidgad syn på lifvet och sin
verksamhet. Ja, må, för att begagna författarinnans
egna ord, hvarje svensksinnad med ärlig glädje skåda
landets, det är dess folks, framåtskridande både i
yttre välstånd och inre intelligens. För småbrukets
utveckling i dessa bygder synes oss författarinnan
fått den riktiga uppfattningen. Hvarför draga våra
unga mäns och kvinnors tankar och arbetshåg till
Norrland? Innan först
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
