Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7«
OSCAR VON MENTZER.
behagligt», blef han afsatt frän alla sina ämbeten och flydde
till Tyskland.
Under Gustaf II Adolf återkom han ånyo till riket, men
blef nu för alltid förvisad och bosatte sig så med sin
familj i Tyskland, där han erhållit stora gods med sin
fru, Sidonia von Falkenstein, och där han lefde till sin
död omkring år 1620, kallande sig Lewenkopf eller
Lewen-haupt.
Axel var nog den råaste och oregerligaste af hela
släkten och skulle bland annat begått mord på sin sons
herretjänare på ett »okristligt» sätt. Hemska voro också de
saker, som på dessa tider sades passera i Gräfsnäs
underjordiska fängelsehvalf, där man vid på senare tider
vidtagna reparationer säges hafva funnit skelettdelar af både
bam och fullvuxna personer.
Det är också från denna tid som det började »spöka»
i slottet, och grefve Axel skrifver redan 1598, att han varit
utsatt för underliga händelser därstädes.
Sedan Axel för alltid blifvit landsförvisad, fick Mauritz
grefskapet öfverflyttadt på sig den 10 december 1600, men
han bodde dock alltid kvar på Käggleholm, medan den
gamla >Gref Ebba» tyckes bott än här och än där. Ar 1592,
således antagligen under sonen Axels första landsflykt, skref
hon från Gräfsnäs, som bönderna åter hotade storma, att
Mauritz måtte komma henne till hjälp, »att icke hennes
tje-nare bli ihjälslagna som hundar», och säger sig dessutom
höra »på hennes gårdar ropas, att hon är ett förgiftat ondt
menneske».
Samma år gaf henne ståthållaren Eric Göransson
Ulf-sparre en liten vink om »att derest hon mera talade hårdt
om konungen (Johan III), skulle hon få ett rum der hon
skulle sitta nog trångt».
Mauritz skaffade henne slutligen pass och lejd, men då
hon 1604 åter ville taga in på Gräfsnäs, blef hon helt
enkelt bortkörd af sin sons fogde. Det var den tack den
djärfva och manhaftiga om än ränklystna kvinnan fick för
det hon återuppbyggde den raserade borgen, och slutligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
