Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
PER STOLPE.
Skalåsen vid Upperud såg jag första gången detta berg, som
glänste hvitt som en fjälltopp vid horisonten i norr, men
o
bekvämast når man det från Animskog, andra stationen n.
om Mellerud. Man går härifrån omkr. 2 km. till stranden
af den långa, smala sjön Animmen, ror tvärsöfver denna
till Arnolfsbyn, hvarefter återstå omkr. 2 km. vandring.
Sörknatten utgör den högsta toppen på en brant och kal
o __
kvartsitås, v. om Animmen. »Knatt» tyckes på Dal
motsvara hvad som i Värmland kallas klätt (t. ex.
Tossebergs-klätten) och i Dalarna och Norrland klack (t. ex. Bispbergs
klack) och betecknar alltså en hög, isolerad bergstopp, sådan
som Sörknatten, Skalåsknatten, Killingknatten m. fl. Hvad
»Sör» beträffar, så syftar det troligen icke på väderstrecket,
enär knatten icke ligger söder om någonting mera
anmärk-ningsvärdt, utan har antagligen afseende på den hvita, kulliga
åsens likhet med fårryggar (sör eller söer = får. Jämför
»Killingknatten»!). Vare härmed huru som helst, så är det
visst, att Sörknatten rikligt lönar mödan af en bestigning.
Denna underlättas i hög grad af en mängd
trappstegslik-nande afsatser på östra sidan, som för sin uppkomst ha att
tacka den omständigheten, att kvartsiten ursprungligen är en
sandsten, afsatt i
skiktade lager, som nu i deft
snedt afskurna branten
sticka fram på nämnda
sätt. (Se bild 4.) Från
toppen har man en
hänförande utsikt åt alla
håll. Icke minst
imponerande är kvartsitåsen
VID FOTEN AF SÖRKNATTEN. ...1r . . ... * r
Fot. af p. Stolpe, sjalf, med sin langd af
mer än en mil, men knappt 500. meter bred, resande sig
kal och hvitskimrande högt öfver omgifningarna. At ö. ser
man åkerfält och gårdar på lerskifferområdet, men i v.
utbreder sig en fullkomligt obebodd vildmark, det s. k.
Brudfjället. Här uppträder nämligen en för Dal egendomlig
bergart, lianeskiffer, som visserligen lätt förklyftas i plana skifvor,
Bild 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
