Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
diska för hästarnas hofvar, men öfver måste vi. Jag red
förut, sporrade hästen något och fick så ned den i vattnet,
där den ifrigt släckte sin törst. Jag tillät det först, men
dref så hästen vidare. Det rinnande, om ock ej strida
vattnet oroade den emellertid. Det behöfdes dock ej särdeles
stora hjälpar för att göra min vilja gällande, och jag var
snart öfver på motsatta stranden. De andra hästarna följde utan svårighet.
Vid Loddån (Härjedalen).
Fot. af Alfred Ekström.
Detta vårt första vadställe var nog ett bland
de lättaste vi mötte, men det hade för oss hela nyhetens
behag, och hästarna lärde sig här att taga ett nytt slag af
hinder. De blefvo till sist så vana vid dylika öfvergångar,
att de ej alls generades däraf, ehuru vattnet ibland kunde
stiga dem ända upp till bringan.
Nu var ej långt kvar till stora landsvägen, som vid
Härjebron öfvergår Ljusnans biflod Härjeån. Vi träffade här
helt oväntadt jägmästar Falk från Lillherrdal, hvilken redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
