Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hört, att endast trenne vägar härifrån föra ned till Dalarna och
att de alla äro s. k. starka klöfjevägar. Hvad som menas
med en stark klöfjeväg hade jag på järnvägsresan upp till
Östersund erfarit af en norrländsk officer. Det var nämligen
enligt hans erfarenhet en sådan väg, där en kapplöpnings-
eller halfblodshäst och ryttare ha någon, om ock ej
öfverdrifvet stor utsikt att båda taga sig fram med lifvet. Då
vi emellertid erforo, att vägarna vid denna tid voro relativt
torra, och efter åtskilligt resonerande med landtbefolkningen
ansågo den lämnade definitionen öfverdrifven, så beslöto vi
omsider att fortsätta. Vi valde vägen till Älfdalen, kanske
mest därför att denna plats särskildt lockade. Fågelvägen
är nio mil, och vi hoppades att på en dagsridt nå Älfdalen;
i motsatt fall skulle uppehåll göras i Kräkelbäcken, som
passeras på vägen.
Kl. 3,30 följande morgon (lördag) sutto vi till häst och
öfvergingo Härjeåns rätt breda, men grunda vadställe. Vi
slingrade oss så genom en liten sofvande by förbi en hel
del gårdar och upptäckte efter något sökande en väg, hvilken
vi hoppades skulle föra oss till Asen, där vägvisare väntade
oss. En tämligen långsam färd förde oss slutligen till en
by, och då vi voro något osäkra om vi voro på rätt stråt,
utvalde vi ett hus, hvars invånare i den tidiga morgonstunden
skulle väckas för att gifva oss önskade upplysningar. Några
duktiga knackningar, och en gumma uppenbarade sig i lätt
négligé. Gumman bad oss vänta litet, och snart nog stod i
dörren icke gumman, utan en ung pojke. Vi hade
tillfälligtvis påträffat vår vägvisare, som försofvit sig. Snart stod
han där fullt färdig, med ränsel på ryggen.
Redan början af färden var dock besvärlig, ty pojken
var egentligen bofast i byn tvärsöfver sjön och kände vägen
därifrån till Ulfsjön, men den närmaste halfva milen var
honom så godt som obekant. Omsider kommo vi på den kända
stigen, och då blefvo vi bättre till mods. Morgonen var solig
och luften tryckande. Då vägen bitvis möjliggjorde en traf,
satte jag upp gossen på min häst och sprang själf vid sidan,
och sålunda lyckades vi öka gossens fart, då emellanåt han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
