Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN GOTLÄNDSK MYR.
217
därför pröfva ert tålamod med en liten föreläsning öfver det
framför oss liggande Storträsk. Vi se rundt det stora, vida,
af en frisk nordväst upprörda vattnet låga stränder,
konstituerade af torfbildande sumpväxter. Dessa sträfva tydligen
att öka myrlandet och inkräkta på det öppna vattnet.
Invasionen studeras med fördel i träskets nordöstra del, i det
s. k. Storsäf.
Djupa led af ända till 4 meter höga vassrör med vajande
plymer, fläckvis med förtrupper af den spjutliknande Scirpus
lacustris i svinfylkingsformering, äro under inmarsch på ett
underlag af bleke.1 Genom fortsatt tillväxning och
uppträdande af ag och starrarter bildas så småningom ett
vegetationstäcke på de lösa blekemassorna, hvilket genom fortsatt
uppslamning af bleke höjes och göres tillgängligt för
fysiologiskt torrare grässlag. Men nu inträder ett omslag i det
dynamiska förloppet, som resulterar i strandtypen å träskets
östra sida. De höjda strandpartierna bli angreppspunkter
för vågor och bränningar; strandkonturerna förändras på
ett högst egendomligt sätt. Den lösare torfven i
strandlinjen nersköljes, den fastare, bildad af och ännu sammanhållen
af växter med starkare rotsystem, kommer att med korta
mellanrum kvarstå såsom uddar och näs, stranden far ett
kuriöst fingradt utseende. Vikarna bli allt djupare,
»fingrarna» kringskäras och afsnöras ibland vid landfästet samt
isoleras till aflånga öar, hvilande på ett starkt inskuret
po-stament. Ställer man sig på en dylik tingest, gäller det att
balansera! — Det sålunda genom vattnets eroderande
verksamhet om sommaren inledda förstörelsearbetet fullföljes i
islossningen om våren, då isen rycker loss beskrifna
strandbildningar. Alltefter växlingen af faserna i striden mellan
land och vatten rycker sålunda strandlinjen fram eller drar
sig tillbaka.
öfvergå vi nu till träskets västra sida, fa vi se en ny, lika
1 Murbruksliknande kalkslam, som rörts upp från bottnen och af de här
vanligen rådande västliga och sydvästliga sommarvindarna drifvits mot de östra
och nordöstra stränderna samt där så småningom ackumulerats till mjuka,
»bottenlösa* bäddar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
