- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1906 /
263

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

naturparken af grofstammiga, lummiga, glest växande fjällbjörkar,
öfverskyggad af Sylarnas djärfva, klarblå silhuett —
minns jag ej när jag såg sist.

Ingenjören kom snart efter med sitt manskap. Vid en
festmåltid af stekt rör, filbunke och godt rödvin — ur
hyddans källare — fira vi nu återkomsten till den civiliserade
världen, ty så förnimma vi situationen, fastän till detta ställe
endast fjällstigar leda.

För min bror betyder denna återkomst dock endast ett
flyktigt besök, men som sådant en angehäm omväxling:
medan vi rökande och pratande torka oss framför brasan i
dagligstuens öppna spis, tänka vi med fröjd på den kommande
natten, då vi skola fa sofva 1 riktiga, bäddade sängar.

*



Jag slutar här — kanske väl sent — utdragen ur min
sommardagbok. Följande morgon sade jag farväl till
ingenjörn och hans karlar; de återvände till sitt läger vid
Helagsfjället, jag tog min ränsel på ryggen och fortsatte
längre in i Norge. Öfver Stuedal och Riasten anlände jag,
delvis gående, delvis åkande på en fjäderlös stallkärra öfver
tämligen obanad fjällmark — en ganska äfventyrlig och
uppskakande fyra mils skjuts — fram till Reitans
järnvägsstation på Kristiania-Throndhjems-banan, därifrån jag med
tåg snart nådde tillbaka till utgångspunkten, Frösön. Med
nöje konstaterade jag därvid, att talet om norrmännens
ovänlighet mot svenska turister med anledning af den politiska
ställningen icke hade någon tillämpning på de trakter jag
passerade. Tvärtom: tjänstvillighet och godt lynne mötte
jag öfverallt — man tycktes till och med förtjust att fa träffa
en svensk och riktigt fa besked om hur det förhöll sig med
deii omskrifna krigsfaran. Tyvärr — eller kanske
lyckligtvis — visste jag mindre än de spörjande.

Snart nog var jag inne i världsläget igen, men med hvarje
steg tillbaka in i vanda förhållanden växte, såsom alltid förr,
mina sommarminnens fägring och lyskraft. Allt — det milda
och det bistra, solen och regnet, det stort hänförande och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:56:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1906/0321.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free