Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN MOSJÖN TILL VILHELMINA.
285
det blåsa upp, och inom en kort stund rådde en frisk
nord-västlig storm. Vågkammarna hvitnade på ett betänkligt sätt,
och en och annan våg hoppade objuden ombord till oss, så
att vi fingo tämligen oafbrutet använda öskaret. I sista
ögonblicket hunno vi i lä om en udde, hvarest Kultsjön
svänger i mera ostlig riktning, och det var verkligen på tiden,
ty några minuter senare gick sjön så hög, att vi icke skulle
kunnat fortsätta utan fara att fa taga oss i land simmande.
Men i lä om udden kunde vi tryggt fortsätta vår färd och
det med sjungande fart, ty vinden låg på snedt akterifrån.
Vi hade våra drag ute genom hela Kultsjön, men fingo icke
ett enda napp. Ungefar vid åttatiden på kvällen uppnådde
vi sjöns sydligaste spets, och nu gällde det att fördela
packningen mellan oss, ty vi hade icke längre någon liten snäll
häst till vår disposition. Men vi voro ju också sju
handfasta karlar, och snart vandrade vi fram längs den brusande
Angermanälfven, ty här kan man anse, att denna har sin
upprinnelse, ifall man icke räknar Kultsjöns källor, som
upprinna i Norge.
Målet för vår vandring var nu först en liten sjö vid namn
Bielite (hvilket skall betyda Öfre sjön). Här kunde vi följa
en ganska trafikerad gångstig, men öfver åtskilliga myrar
måste vi balansera oss fram på utlagda spänger, hvilka
be-funno sig i ett mer eller mindre uppruttet tillstånd. Efter
omkring 4 kilometers vandring kommo vi till stranden af
Bielite, och då hade vi passerat den första granskog, som
vi sett sedan vi lämnade Norge. Man kan nämligen icke
påstå, att granskogen börjar förrän vid Kultsjöns södra ända
och äfven här var den af en utpräglad fjällkaraktär. Vid
Bielite mötte oss två båtar, hvilka Johan August tingat,
innan han begaf sig till fjälls. Vi gjorde nu upp eld för att
koka kaffe och öppnade sedan matsäcken, till hvilken vi hade
ett godt öga, då vi icke under hela dagen hade förtärt annat
än kaffe och mjölk. Under det kaffet kokade, ansåg jag
mig icke kunna använda tiden bättre än till att ro ut och
pröfva fiskelyckan strax nedanför Bieliteforsen, som störtar
sig rakt ned i insjön från en höjd af minst 30 meter. För
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
