Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NOTISER.
375
Upprop till våra högfjälIsturister. I sammanhang med den
allmänna geologkongress, som är afsedd att hållas i Sverige år 1910,
kommer äfven mycket stor uppmärksamhet att ägnas åt vårt lands
intressanta jökelvärld, enär jämväl den 1894 grundade internationella
glaciärkommissionen samtidigt skall samlas. Det vore därför önskligt
om så många krafter som möjligt ville draga sitt strå till stacken
för att äfven på detta område häfda gamla Sveriges goda namn och
rykte. Visserligen har ganska mycket arbete redan utförts på detta
fält, och naturforskningen står i mycket stor tacksamhetsskuld just
till Svenska Turistföreningen för det initiativ den tagit och det
kraftiga understöd den lämnat till jökelforskningen i vårt land på en tid
då staten ej ansåg sig kunna lämna några bidrag till denna både
teoretiskt och praktiskt viktiga forskningsgren. Denna tacksamhet är så
mycket större, som jökelforskningen äfven i det hänseendet varit
fruktbringande, att den uppammat naturforskare af framstående rang och
gifvit fart åt grundliga arbeten inom närbesläktade områden af vår
högnordiska natur. Men mycket återstår att göra, och däraf är
lyckligtvis en viktig del af den beskaffenhet, att hvaije naturälskande
hög-fjällsturist utan föregående specialstudier skulle kunna göra
forskningen de viktigaste tjänster. Hvad som företrädesvis erfordras är god
vilja och en fotografikamera; ja i nödfall kan den senare undvaras —
men aldrig den förra. Den mest maktpåliggande frågan är näml. den,
huruvida våra jöklar minskas eller ökas d. v. s. huruvida deras ändar
rycka framåt eller tillbaka från ett år till ett annat. För denna frågas
besvarande gäller i första hand endast att noggrant bestämma det
nuvarande läget af jöklarnas nedre ändar, hvilket kan ske genom
uppmätning af kortaste afståndet från ett eller flera rösen eller
iögonenfallande stenblock till isfoten samt, om tillfälle finnes, fotografering af
ändarna från åtskilliga punkter, som också rösas och väljas så, att de
lätt kunna återfinnas af senare besökande.1 — Gynnsammaste tiden för
dessa arbeten är vanligen eftersommaren (augusti), då jöklarna äro
mest snöfria, men i många fall kan man äfven tidigare erhålla goda
observationer, och man bör, äfven om jökelns nedre del är snöhöljd,
aldrig försumma att »knäppa» en plåt. Vid all dylik fotografering
må man göra anteckning om tid och andra upplysande
omständigheter.
Inom alla delar af vårt högfjällsområde skola de alpinister, som vilja
göra nytta i nu afsedda hänseende, finna tacksamma fält Äfven om
vi frånräkna den del af Kvikkjokksfjällen, inom hvilken dr. A.
Ham-berg nedlagt så mycket vackert arbete, hafva vi ju en stor mängd
jöklar att undersöka såväl inom Kvikkjokks och Arjepluogs, som Gelli-
1 Jmf. punkt 4 a samt 5 a i min p. m. för jökelundersökningarna, S. T. F:s
årsskr. 1896 sid. 305. Medgifver tiden, vore ju äfven välkommet, om något
kunde vinnas med hänsyn till rörelsehastigheten (punkt J).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
