Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
O. WÅGMAN.
höjden vid den närbelägna gården Lund; vidtberömda
utländska utsiktspunkter kunna knappt framvisa något mera tilltalande.
Fortsättningen af vår förd — vägen åt sydväst — företer
en annan typ af ydrenaturen än den, vi förut varit vana att
se. Terrängen är fortfarande ojämn, men löfträden ha
öfver-hand, gårdarna med gärden och ängar stå tätare, alltsom
oftast framblänka glittrande vatten, Lägaren till höger,
småsjöar till vänster. Efter en stund visar sig Västra Ryds
präktiga kyrka i nyare tids stil, på sin sandkulle dominerande
nejden; nedanför å sjöstranden ligger prästgården i en lund
af björkar. Vägen för oss nu vidare genom en mera sandig
trakt till Studstorps gästgifvargård, där vi slå in på stora
vägen från Eksjö mot norr. Ehuru ganska högländ bevarar
nejden sitt ljusa lynne; enstaka bergjättar se ned på oss,
pygméer i stoftet; Lägaren, från hvilken vi en stund aflägsnat
oss, böljar ånyo blänka oss till mötes; vi åka in i en lång
allé och rasta inom kort vid Olstorp.
Från 1600-talets till 1700-talets midt var detta Ydres
förnämsta herresäte och medelpunkten i en storartad
egendoms-komplex, omfattande 49 gårdar inom häradet, utom gods på
andra trakter. Olstorp ägdes då af generalen Hans Georg
Mörner, Karl X:s vapenbroder och Karl XI:s gunstling, samt
fältmarskalken Karl Gustaf Mörner, Karl XII:s ansedde
fältherre. Sedermera skingrades godset och har befunnit sig i
många olika ägares händer. Gårdens läge på ett smalt näs
mellan de båda Lägarsjöarna är vackert, och utsikten från
huf-vudbyggnadens öfre altan värd att se.
Vid Olstorp hafva vi hunnit häradets yttersta gräns i
sydväst, men hafva ännu en intresseväckande hälft af detsamma
att bese. Vi anförtro oss åt den falska Ran för att med det
färdmedel, som står oss till buds, en eka, korsa östra
Läga-rens vatten. Vi ångra ej beslutet, helst om vi fa till roddare
en af de riktigt gamla, som ännu har kvar något minne af
forna dagars rika sagoförråd och ej som ungdomen blyges
att draga fram ett och annat därur.
Troligen berättar han då, att Lägarens öar och holmar äro
lika många som veckorna i året; ursprungligen voro de blott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
