Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MULTRÅBERGET OCH DESS OMGIFNINGAR. 47
ovanliga namnet Bjur sin bostad. Efter honom är byn
Bjursta uppkallad.
Källs by åter skall enligt sägnen fatt sitt namn af några
källor i grannskapet af de första boplatserna. Äfven denna
by har sin odlings rötter i heden tid. Nere vid den som
det uppgifves äldsta gården (nuvarande Dynäs aktiebolags)
har allt framemot vår tid en ättehög burit vittne därom.
Den yngsta af socknens byar (om icke nybygget
Jakobsberg eller Björnbäcken medräknas) är Nyland, hvars odling
säges hafva påbörjats genom en rysk man, som af någon
anledning slagit sig ned där. Tidigare hade hakestabor
lötes-mark och fäboland därstädes.
Sådana äro de yttersta konturerna af den bygds historia
vi hafva framför oss.
Huru densamma steg för steg utvecklats, hur vildmarken
för yxa och svedjebrand, spett och spade, hacka och plog,
genom människornas kärlek och flit och dragarnas svett
och möda, under tidernas lopp omskapats till bördig bygd
— den inre gången af det stora odlingsarbetet, kunna vi
ana och till dels skönja af taflan framför oss.
Från älfstranden där midt emot har odlingen stigit mot bergen,
dalsidan uppefter. I trenne platåer, lika många gamla
strandvallar, höjer sig denna. Nere vid älfven, på den höga
strand-brinken utmed denna, ligga de äldsta gårdarna. Här satte sig
de första nybyggarna ned, lockade till bosättning i första
hand af fisket i älfven och jakten, som de bedrefvo uppe i
skogsmarkerna. Så småningom började de odla jorden och
hålla boskap. Teg efter teg kom upp, och för att om
sommaren ej behöfva dagligen föra boskapen till gårds ur
skogen, uppförde man där ofvanför på skogsåsen hus för
densamma. Längre fram, då den blef flertaligare och betet
kring byn blef knappt, uppförde man längre ut i marken s. k.
fabodar, där boskapen kunde vistas större delen af
sommaren och finna rikare bete på skogsmyrar och sidland. Då
kunde man börja odla det afröjda och gödda, fredade
bodlandet hemma vid gärden. Där blef det också tegar, och i
sinom tid flyttade en åboson eller måg från den gamla går-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
