- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1907 /
49

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MULTRÅBBRGET OCH DESS OMGIFN1NGAR.

49

efter släkte med hand och med tanke skapat den vida, stora
bygd du med dina blickar öfverfarit.

Hvilka tankar och stämningar födas icke, och huru växla
ej för öga och själ dagrar och skuggor här uppe på bergets
topp! Huru olika ter sig icke landskapet en strålande
försommarmorgon, då allt ligger sollyst i blom och grönska
under hög, blå himmel, en sensommarafton, då fälten lysa
gula af mognande gröda, västern glöder med mångfårgade
skyar och bergen stå djupvioletta, en senhöstdag, då
storm-rifna grå skyar jaga öfver dalen, eller en vinterdag, då den
ligger höljd i snöns hvita sveptäcke med skogen i tigande
mörkt allvar omkring sig!

En anblick och stämning, sådana jag här upplefde en
ljum, tidig septembermorgon år 1904 bjuder sig icke ofta.

Tät, ullig höstdimma låg utbredd öfver nejden. Ur det
böljande dimhafvet, som fyllde hela dalen och sänkorna
mellan bergen, så långt ögat nådde, stucko endast de öfversta
bergskrönen upp likt uddar, holmar och skär. Så bröt
solen fram däröfver, medan ännu dimman böljade tätt, och
jag tyckte mig se ett hafs upprörda vågor glittra i solskenet.
Det förekom mig, som hade jag framför mig en bild af det
forntida haf, det stora, ödsliga glacialhafvet, som en gång
sköljde nejden.

Men i ett nu väckes jag ur mina drömmar och
sceneriet förbytes. Det första morgontåget höres brusa fram
efter dalens botten; deri gälla hvissling, med hvilken det
signalerar stationen, skär igenom den högtidliga tystnaden
omkring mig. Töcknen skingras af solstrålarna, och snart
träder dalen, grön och solbelyst, fram för mina ögon. Jag
ser människorna gå till sina sysslor på fälten där nere, hör
kreaturen föras ut på betet—jag är åter ställd inför rörligt
nutidslif.

* *

*



Det lider till uppbrott för oss. Skola vi taga återvägen

längs stigen, på hvilken vi kommo, eller skola vi fortsätta

• •

vandringen bort öfver berget? Ar det senare dig lägligt, så

Svenska Turistföreningens Årsskrift, 1907. 4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:56:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1907/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free