Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mellan Fångvattnen och Vallbo är icke mycket att se.
Man ror till det västra vattnets norra sida, hvarifrån dålig,
svårfunnen väg leder upp öfver några hyggen genom ganska
vacker fjällgranskog(fig. 5), 5,5 km., fram till Vallbo nu af staten
för ren betesfjällens räkning inköpta hemman. Hela vägen
mellan Bydalen och Vallbo är c. 45 km., om man ror
Fångvattnet. Vallbo är väl bebyggdt och den gamle
»lappkungen» går nu som fordom, fastän som en förmögen
födoråds-tagare, omkring på sin gamla gård. Här är centrum för prins
Bernadottes lappmission, om hvilkens för lapparna lyckliga
verkningar uppfattningen bland ortbefolkningen är ganska
delad. En sak synes dock alla vara ense om, nämligen att
den i hög grad bidragit till lapparnas nykterhet.
Jag kunde sluta här, men kan ej underlåta att med ett
par ord beröra en högeligen intressant dagstur, som från
Vallbo kan göras 10 km. söderut till k. jaktklubbens
paviljong. Uppför skogsåsarna bär det först nära 3 km. till den
väldiga Vallbo mosse på omkring 685 m. ö. h. öfver denna
leder en med stora kostnader af jaktklubben lagd kafvelbroväg.
Efter ett par km. genom skogsland kommer man ned
i Grönåns dal, i ett förtjusande härligt, parkartadt
fjällskogslandskap af gran, björk, hägg, sälg m. fl. träd och ovanligt
gifvande slåtter. Här skiljas Lundörrsvägen och den vi
vandra, hvilken senare går mera i sydost. Väldiga
grusanhopningar, hvilka utgöra gamla ändmoräner, som en från
Anarisfjällens inre kommande glaciär en gång för några
tiotusental år sedan hopsköt, skilja vid mynningen af den
dal, som vi i brist på inom orten brukligt namn fa kalla
Jaktklubbsdalen, Grönåns och Källbäckens vatten. Dessa
moräner sträcka sig bågformigt från Grönådalen mot nordost
och ost till Skrapvalens sluttningar (se kartan, fig. 8).
Ytterst sällan möta istidens minnen i så storartad
utbildning och på ett för enhvar så imponerande sätt som i denna
underbara dal. Den är ursprungligen nedskuren i fjällens
hårda bergarter och skiljer St. Anahögen och Strontjen i
öster från de bägge Grönklumparna i väster. Men i dalens
mynning höjer sig Skrapvalen (972 m.), hvadan hufvuddalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
