Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KALMAR SLOTT.
I OI
för den raskt uppblomstrande handelsstaden vid sundet. På
den låga vid hamnen utskjutande landtungan uppbyggdes
vid noo-talets slut en fästning, bestående af runda och
fyrkantiga torn, förenade medelst sträckmurar. Det hela
bildade en oregelbunden fyrkant med rundtornen i hörnen, ett
mäktigt fyrkantigt torn (»vattentornet») å den västra sidan
samt ett svagare och mindre å den norra. Dessa af tuktad
ölandssten uppförda torn och murar finnas ännu i dag. 1
Det var nämligen de, som bildade grundstommen till det
senare slottet, hvars omfång öfverensstämmer med det
nyssnämnda fästets. Efter hand byggdes, som Sylvander
påvisat, å borggården envånings »stugor», som stödde sig mot
ringmuren och åt gården hade stupande tak.2 De
sammanhängde icke med hvarandra och voro naturligtvis afsedda
för besättningen och förråden.
Så står borgen till in på 1300-talet, då en ny
byggnads-period infaller. Konung Magnus Eriksson vill göra den till
en ännu starkare fästning, men äfven till en användbar
konungaboning. Ar 1337 börjar han omge densamma med
en yttre ringmur, så att en s. k. förborg på så sätt uppstod.
Den måste haft torn och barfrider, d. v. s. baktill öppna
torn, samt betydligt ökat fastets styrka. Numer finnes af
denna mur ej ett spår. Därjämte blefvo borgstugorna
sammanbyggda till ordentliga längor, deras murar påbyggda, och
möjligt är att åtminstone på ett par ställen (å norra flygeln
t. ex.) ej alltför höga öfvervåningar förekommit. Äfven
tor-nen stego i höjden och fingo spiror. Två nya torn tillkommo,
nämligen de båda, som framspringa från östra flygeln. Det
var de fortifikatoriska hänsynen, som kräfde dem, enär den
nya ringmuren just slutade utanför södra och östra rundtornen.
Genom allt detta erhöll borgen ett helt annat utseende än
förut. Den fick äfven åtminstone i någon mån karaktären
1 Till 14 alnars höjd äro dessa murar och torn murade med förtagningar
i hvarandra.
2 G. V. Sylvander, Kalmar slotts och stads historia, del I, Kalmar 1864.
Efter detta grundläggande, i vissa detaljer dock missvisande arbete, har
slottets historia behandlats af Eichhorn, Upmark och Baerendz.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
