Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KALMAR SLOTT.
»05
gemak uppkallade kungsmakstornet, hvilket motsvarar
kure-tornet.
Mellan de nu omtalade tornen höja sig slottslängorna i
tvenne våningar med i hufvudvåningen lika höga rätvinkliga
fönster, men utan någon fördelning eller ornering af murarna.
På 1500-talet fanns en krenelering af rundade tinnar å
desamma.
Den mur, som från slottsporten löper till vallen, uppbar
fordom en gång, som ledde från gyllne salen till ett af
konung Johans praktfulla lusthus på vallen.
Så stå vi åter framför den yttre hufvudportalen invid
vattentornet. Den uppfördes 1569. Enkelhet och värdighet
prägla densamma. Omkring portbågen stå tvenne
romersk-doriska kolonner, uppbärande en låg arkitrav och en fris, i
hvilken metoperna ha prydts med oxkranier och runda
plattor. Det är den af den italienska renässansen återupplifvade
romerska konsten, som så fjärran möter oss i ovanlig renhet.
Träda vi in på borggården, finna vi en hel del andra
märkliga prof på den svenska renässansens dekoreringskonst.
Innan vi ta dem i skärskådande, kunde dock vara skäl
erinra om några namn och data i själfva slottets
byggnadshistoria på vasakonungarnas tid. Af kung Gösta började
slottet ombyggas 1536. Hans förste byggmästare var Hen-
o
rik von Cölen, och början gjordes med norra längan. Ar
1540 kom Fredrik Mussdorfer från Stockholm och stannade
sannolikt till 1553. Mera bemärkt har dock Jakob Richter
(från Freiburg) gjort sig, som ända till sin död 1570 var
nitiskt verksam vid slottsbyggnaden. Af honom förhöjdes de
öfriga flyglarna och byggdes 1555 — 57 den för sin tid ganska
storartade trappan å borggården vid vattentornet.
Konung Erik intresserade sig mest för kostbara
rumsin-redningar, hvarom hans gemak i norra tornet är ett
vältaligt vittnesbörd,1 medan under hans broders tid ej blott
fastningsarbetena energiskt fullföljdes, utan äfven slottets
byggnad och omdaning enligt moderna principer afslutades.
Från Mecklenburg inkallades 1572 Johan Baptista Pahr och
1 I Kalmar hade han 1559 anlagt ett ilamskt tapetväfveri för slottets behof.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
