Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvita i solen och stöta sina hjässor mot molnen; ibland likna de frusna, skimrande jättevågor i rödt, silfver och blått. Där bakom åter fjäll, som blånande försvinna i fjärran rymder . . .
Det är Oviksfjällen. Men tåget rusar alljämt framåt, förbi Östersund med Norrlands raska töser och gossar, framåt mot Storlien, målet.
Senare på torsdagen.
Ändtligen framme! Sakerna af — skidor, ryggsäckar, bylten i all oändlighet. Och så upp på våra anvisade rum.
PÅ HEMVÄG FRÅN DEN LILLA NORSKA BY, SOM LIGGER BAKOM SKOGEN.
Fot. af T. E:son Ärje.
Så traskade jag tillsammans med en min kamrat upp till vår
gemensamma bostad i en banvaktarstuga inte långt från
stationen. Efter åtskilligt pulsande i väldiga drifvor voro vi
därinne. Ett stort, trefligt rum var upplåtet till vår
disposition, i kakelugnen sprakade en väldig brasa och från köket
kommo dofter af nykokt kaffe. Det var riktigt hemtrefligt.
Inte hade jag kunnat föreställa mig en banvaktarstuga midt
upp i obygden så där heller. Rent utaf herrskapslikt såg
det ut därinne. Midt på väggen tronade ett väldigt bokskåp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
