Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRMLANDS KLARÄLFSDAL SÅSOM TURISTLED.
201
troll och dolda skatter i bergets djup. Det ligger också
ännu något fantastiskt öfver det mörka berget med dess åt
alla håll skarpt afgränsade profil.
På andra sidan om Ekesberget öppnar sig en vid dalgång,
löpande parallellt med Klarälfvens, af hvilken den egentligen
blott är en utgrening; vi få här med ens utsikt öfver ett
stort sjösystem, omgifvet af talrika bondgårdar och på alla
sidor begränsadt af höga berg, Klarälfsdalens största
befolk-ningscentrum. Här har leran upptagit kampen med
sandjorden, hvadan äfven denna breda dalgång delvis är den
fruktbaraste i Alfdalen. Tvärsöfver densamma gar
landsvägen och slutar vid Föskefors herrgård, fordom ett af
Värmlands många små järnbruk, nu bostad för en af
Udde-holmsbolagets skogsförvaltare och utgörande den största
jord-bruksdomänen i Klarälfsdalen. Från Föskefors kunna flera
vackra utfärder göras i det breda bälte af berg och sjöar,
•« ___
som skiljer Alfdalen från Fryksdalen. Intressantast torde vara
att taga vägen norrut till berget Baståsen. Man får då draga
fram dels till fots, dels på båt öfver flera sjöar; färden är
kanske obekväm men lönar mödan. Vid gården Solberg
observere man en präktig utsikt tillbaka öfver den stora
bygden med dess sjöar. Sjön Gröcken, som sedan måste i hela
sin längd (nära io km.) passeras på båt, är ett typiskt
exempel på norra Värmlands vilda skogssjöar, uppfylld af
un-dervattenskär och fristående stenblock, af folkhumorn döpta
till prosten, fogden, länsmannen m. m. Strax norr om
Gröcken passerar man vattenskillnaden mellan Klarälfsdalen och
Fryksdalen. Det är en storslagen skogsnatur gångstigen nu
går fram igenom 6 ä 7 km. En sådan skogspromenad
finner man ej lätt åter. Långa sträckor förvandlas gångstigen
till en spång, byggd af på öfre sidan platthuggna
timmerstockar, blott en i bredd. Och här kan man verkligen tala
om skogens jättar som kanta stigen; tallarna resa sig i
dimensioner, hvilka man numera vore böjd tro endast funnits i
en gången tid. Särskildt gäller detta den prästgården
tillhöriga utskog, hvilken kläder Baståsens sidor. Men en
vandring här ger ock ett begrepp om, hvilka oerhörda rike-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
