Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN NORDMARKEN.
269
hvarför de också göra ett så dystert och tröstlöst intryck,
jämförda med dem jag sett på landsbygden i skilda trakter
af Sverige. Det ser i allmänhet ut som man föga vårdade
sig om fädrens minnesmärken, detta sagdt som en varning
för andra platser än just Nordmarken. En artikelförfattare
i Stockholms Dagblad skrifver om »Hembygdskunskap» några
sanna ord, som jag tillåter mig anföra och af fullaste hjärta
instämma uti:
»Vårt folk är starkt i behof af att lära större vördnad för fädernas grafvar
och att inse att den, som förstör eller vansköter en af dessa forntida människors
minnesgårdar i landet, eller låter sägnerna falla i glömska, han bryter af en liten
kvist på historiens stora träd, där dagens vindar aldrig mer skola kunna susa.»
Medan vi äro inne på forntiden anföres en liten nätt sägen
från 1600-talet (berättad af Sten Stensson) om Järnskogs kyrka.
Järnskogs församling hade länge varit i behof af en ny kyrka. Men en
hård och skarp träta hade varit rådande mellan församlingsborna om hvar
densamma skulle förläggas. Ty man var allmänt öfverens om att den skulle
ha en annan plats än det gamla kapellet förut haft. Hvar och en rote ville
emellertid ha den så nära sig som möjligt, hvarför stor osämja mellan
socken-borna i det hänseendet var rådande. Slutligen gick det så långt, att man
sände bud efter prosten Benedictus Svenonis Camenius i Jösse härad, som
var känd för att vara en klok och förståndig man. Han kom, och afgörandet
lades i hans händer.
Prosten vandrade under några timmar omkring i trakten åtföljd af de
förnämsta sockenmännen. Slutligen fann han en plats, som han ansåg lämplig.
Där stötte han ned sin käpp i marken, sägande: »Här skolen I bygga kyrkan.
Ären I till freds med det?»
»Ja», svarade man i korus, och enighet var uppnådd.
»Kommen då ihåg, att det är eder biskop, som bestämt platsen», fortfor
han muntert.
Man tittade på hvarandra, undrande huru därmed sig förhöll, men biskopen
upplyste dem om, att dagen förut hade han fatt konungens fullmakt på
Karlstads stift. Kyrkan byggdes också å den plats, Camenius utvisat, och där
står den än i denna dag.
Men vi återvända till nutiden.
Af pastor O. F. Johansson i Töcksmark blef jag inbjuden
att med honom göra en landsvägstripp per gigg eller
»rapphöna» efter en liten »prima» nordmarkshäst (som också
lystrade till namnet »Prima») till Östervallskog, styfva 20
km. från Töcksfors. Vägen är mycket backig, som vanligt i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
