Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bastgrönt; stöfle känger på fötterna. En liten väska af
läder, 1/2 aln lång, något kortare i bredden af mentat läder,
med ygglor på ena sidan att binda henne fast och hänga
henne på sig; uti denna lades I skjorta, 2 par halfarmar,
2 nattkappor, bläckhorn, pennhus, microskåp (enkelt
förstoringsglas), perspektiv, florhufva att fria sig för mygg.
Detta Protocoll. En hop inhäftadt papper att lägga örter
uti, bägge i folio. En kam, min Ornithologie, Flora
Uplandica och Characteres generici (alla i M S). Härsvängaren
satt vid sidan och en liten handbössa emellan låret och
sadelen. En 8-kantig käpp, på hvilken mensurae utsattes,
en plånbok i fickan med pass från Cancelliet i Upsala och
Societetens rekommendation.» Utrustningen var som vi se
enkel, men ser man till resultaten, så har ingen gjort maken
till den resan inom Sverige, för så vidt det gäller
naturhistoriska forskningar.
En resa i Lappland dåförtiden kan, hvad besvärligheter
och faror beträffar, kanske bäst liknas vid en färd i Asiens
eller Afrikas svårtillgängligaste vildmarker nuförtiden. Och
sannerligen Linné fick sin rikligt beskärda del af dessa
farligheter och svårigheter. Det framgår af många ställen
i hans lapska resa, hur öfverväldigande mödorna varit och
hur många gånger hans lif hängt på en ganska tunn tråd.
Han sammanfattar själf på sitt karakteristiska sätt i ett bref
till sin lärare, den gamle, säregne medicinaren professor
Lars Rogberg, hvad han utstått:
»Jag har fallit ned från berg en half fjerdingsväg i
ett fall och slapp ändå med lifvet. Jag har varit, där
vattnet minat under snön, och man mig med tåg måst
uppdraga. Jag har måst stå mål för lappen, som inte plägar
slå fel. Jag har lupit i farlighet på västerhafvet i vågorne.»
Och ypperligt skildrar han alla de strapatser,
vedervärdigheter och faror han utstod under sitt misslyckade försök
att från Lycksele i början af juni nå fjällen. »Olycksmyren»
kallar han Lycksmyren, som var skådeplatsen för dessa
hans lidanden. Denna hans skildring torde vara så bekant,
att det är onödigt här återge densamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
