Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vida bättre och lämpligare. — Men ha vi orkat hit, så orka
vi också upp på den där gräskullen; och det lönar sig —
där uppe är en härlig tafla: i öster Städj an, Nipfjället och
Härjedalsfjällen långt bort öfver skogshafvet, i väster reser sig
Fulufjällets brant helt nära, allt klarare fast ännu med
drif-vande molnslöjor öfver kammen.
Så fram till gården, och där det vänligaste mottagande och
godt kvarter hos Olof Jonsson, Skärvalls-Olle, en fjällgubbe
med hvitt hår som en snödrifva på hjässan och hvit
rättar-krans under hakan. En hel rad af njutningar bjudas vi på
— öfversköljning af iskallt källvatten, filbunke och kafife. Och
en trefsam kväll — jag pysslar med mina botaniska fynd,
och Olof Jonssons fruntimmer från gamla gumman till minsta
jäntan komma med blomster och berätta hur de kalla dem.
Där är stormhatt, den kalla de storlushatt, och
midsommarsblomstret kalla de smålushatt och praktmjölken kalla de
ellm-ört (elmört, ellmörkt, jag har inte kunnat lista ut hvad det
betyder eller hur det stafvas). — Vi äro nära gränsen, de
tala till hälften norska här, säga uger i st. f. veckor, sjå
i st. f. se. —
Fredag. Osäkert väder, moln öfver fjället. Men det
klarnar under vägen, kammen blir fri, solen skingrar moln efter
moln, fjället står allt klarare och speglar sig snart skarpt i en
blank tjärn här och där.
Ännu hörs intet brus, fjällstupets vägg dämpar och stänger
för. Vi klättra ner till Njupån — där är ett väldigt och vildt
sceneri. Stupande lodräta branter, högst upp regelbundet
spruckna, som uppmurade af fyrkantiga block; längre ner
massor af större och mindre block hopade huller om buller, längst
ner kring ån rik grönska af blommande hägg, björk, rönn,
viden. Och längst där inne i den mörka klyftan mellan de
svarta väggarna fallet; det ger en viss helgdagskänsla att stå
inför landets högsta vattenfall! Vattenmassan är ju inte
öf-verväldigande, men höjden är ståtlig, och vattnet faller som
den finaste tunnaste slöja i de vackraste veck. Vi klättra
närmare, bli redan på långt håll genom våta af de stoftfina
yrande molnen från denna dusch för jättar. Och vi ångra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
