Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tastiska drag utan mera genom att den är bunden vid bestämda
lokaler och mer eller mindre kända personer. I motsats till
folksagan blir sägnen därför mera kortfattad, ofta nog tragisk
till sitt innehåll och på grund af sin lokala begränsning af en
mera nationell karaktär.
Det är klart att sägnen just genom sin nationella
begränsning skall ha en stor betydelse för kännedomen om det egna
folket. Emedan den från folkets synpunkt sedt är en
verklighetsskildring, är den också en ovärderlig mätare på
folktrons räckvidd. De äro helt enkelt att betrakta som rena
kristallisationer af folkets tro.
Detta gäller icke minst en stor grupp af sägner, som jag
skulle vilja kalla sannsägner. Man hör ofta personer af
allmogen berätta hvarjehanda äfventyr, som de själfva eller
bekanta till dem haft med skogsnufvan, näcken, tomtar, gastar
o. d. Dessa berättelser äro ofta fullt sanna såtillvida som
personerna i fråga antingen verkligen haft hallucinationer, hvilket
bestyrkes af det vanliga tillägget: »sen blef jag så sjuk, så
jag måste hålla sängen i lång tid», eller dylikt. Eller också
ha de sett något ovanligt, som de tack vare sina
föreställningar om sådana ting uttydt som trollskap. I förra fallet är
det visserligen sjukdomen, som alstrar hallucinationen, men
det är folktron som formar till den; och i senare fallet är just
felslutet alstradt af folktron. I båda fallen får man förträffliga
illustrationer till folkets tro och föreställningar.
Att sägnen kan ge oss en direkt historisk upplysning hör
väl till sällsyntheterna, men den kan stundom visa oss hur
otroligt länge en sak, som intresserat folket, kan sitta kvar i
dess minne. När det om en grafhög berättades, att där inne
satt en ryttare i guldrustning, och man vid gräfning fann
skelett af häst och man samt guldsirade vapen, visar ju detta
hur ett faktum sådant som en höfdings präktiga begrafning
kunnat tämligen oförvanskadt lefva kvar i folkets minne i mer
än 1,000 år.
Den s. k. folkvisan är i allmänhet versifierad sägen eller
saga. Genom sin rytmiska form har den ofta bibehållit sig
i ett mera ursprungligt skick än prosaiskt affattade sägner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
