Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ler kortare tid alltefter fiskens storlek och krafter innan den,
uttröttad, kan fås så nära, att den kan tagas i håfven för att
därefter dödas. En bland de största laxar, som under
sommaren 1906 fångades på spö, vägde nära 15 kilo.
Vidare fångas laxen i den s. k. laxgården, som består af
på ett visst afstånd från hvarandra vertikalt stående runda
stänger, genom hvilkas mellanrum den s. k. smålaxen kan
passera för att komma längre upp vid Ätran, utanför stadens
områden boende laxrättighetsinnehafvare till godo. I själfva
laxgärden finnas 3 st. s. k. »kar», dit de större laxarna lätt
komma in, men hvarifrån de icke finna vägen ut igen; tvenne
gånger på dygnet, mornar och kvällar, upphämtas fisken därur
med håf. — Dessutom finnas s. k. »ståndsätten», stående nät,
där fisken fastnar
och som vittjas
på vanligt vis.
Sädana stäende
nät finnas på flera
ställen såväl i
själfva Atran som
ock ute i hafvet.
Så idkas till slut
det s. k.
»drag-garnsfisket», som
utföres på så sätt,
att små ekor, två
och tvä,
bemannade med hvar
sin rodd are, följas
ät nedför
strömmen med ett nät,
»draggarn »,
emellan sig. När den
på uppgående
stadda laxen
fastnar i ett sådant
nät eller drag- jättelax. Förf- fot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
