Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Detta var några hufvuddrag ur denne niaktlystne, ostadige
och flyktigc mans lefnadslopp.
Agare till Lillö blef nu Arvid Trolle till Bergkvara. Han
blef 1466 gift med Ivar Totts dotter Beata, som förut varit
gift med Trued Pedersen Lille. Han lär hafva ogillat sin
svärfader Ivars beteende. Ar 1528 skref sig sonen Joakim Trolle
till Lillö. Dennes broder Jakob, död 1546, var danskt
riksråd och skref sig till Lillö. Han hade två söner, amiralen
Herluf Trolle och viceamiralen Nils Trolle, hvilka båda
stupade i sjöslagen mot Klas Kristerson Horn. Aren 1554—63
var Birger Trolle herre till Lillö. Öfver honom och Herluf
Trolle finnas grafstenar i N. Asums kyrka, till hvilken
församling Lillö hör och alltid har hört.
Sedan Lillö nu under trenne sekler varit i Tottars och
Trollars ägo, kom det mot slutet af 1500-talet i Hvitfeldska
släktens händer. Den förste af dessa var den välkände
rikskanslern och krönikören Arild Hvitfeld. Om han själf bott på
Lillö veta vi ej, men på det en mil därifrån belägna
Oders-berga, som han jämväl ägde, skall han ha bott en tid och
där skrifvit Danmarks krönika.
Ar 1581 stadfäste konungen Arild Hvitfelds till sina
brors-barn, Christofifer, Henrik och Öllegård, utgifna sköte- eller
salubref på Lillö gård. Själf synes den store mannen ha varit
barnlös. Ar 1612 anfölls Lillö af svenskarna, men fru Beata
Hvitfeld försvarade tappert gården med eget folk. Från 1630
nämnes Henr. Hvitfeld som herre till Lillö. Hans dotter
Öllegård blef gift med riksrådet Joach. Gersdorff, som därigenom
erhöll både Lillö och flera andra skånska gods. Från 1651
var han rikshofmästare och Danmarks ledande statsman. Vid
Skånes öfvergång till Sverige 1658 lämnade han såväl Lillö
som öfriga sina gods till Bornholms vederlag.
Lillöhus blef af svenskarna 1658 intaget, aibrändt och
sedermera af Karl XI raseradt, emedan det ansågs kunna tjäna
en fiende vid belägring af Kristianstad, och godset 1682
indraget till kronan. Om raseringen af Lillöhus skrifver H. N.
Skytte till regeringen: »Lillö ser jag på intet annat sätt få
omkull, efter inuren är öfver 3 alnar tjock, utan jag är nödd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
