Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det lär ha varit på
grund af dessa
sistnämnda ord i fideikom-
slaget hvarje natt, stående med armarna stödda mot
grafste-nen och med hufvudet lutadt mot händerna. Förgäfves sökte
man förklaring på vålnadens nattliga mystiska oro, och
tvifvel om sägnens sannfärdighet började uppstå, då helt plötsligt
ortens befolkning återigen började sätta tro till vålnadens
uppenbarelse. Ty man hade vid bortröjandet af en rishög
iTrane-bergs trädgård funnit ett skelett med en dolk instucken
mellan reibenen. Vålnadens uppträdande och fyndet af skelettet
sattes i förbindelse med en allmänt känd legend om ett mord,
på anstiftan af lagman Carl von Becker, ägaren till Traneberg,
begånget af trädgårdsmästaren Walrot på kaptenen vid
Ostindiska kompaniet Carl Magnus Ulfsparre. Motivet för
mordet lär ha varit ett fideikommissbref, utfardadt af Georg Johan
Taube, enligt hvilken
skrifvelse godset skulle
gå i arf till den äldste
sonen led efter led, for
så vidt han ansågs
värdig att sköta
fideikommisset; eij est skulle
det öfvergå på
kvinno-sidan.
misskrifvelsen, som
major Johan von
Becker genom giftermål
med Beata Ulfsparre
erhöll godset
Traneberg. Men så länge
brefvet fanns till och
som Beata Ulfsparres
äldste broder på- intet sätt kunde anses ovärdig att sköta godset,
var det ju ingen svårighet för Ulfsparresläkten att åter genom
process söka fa godset i sin ägo. Därför, säger sägnen, drog
majoren försorg om att brefvet förstördes, och då åtskilliga
GRAFSTEN ÖFVER LAGMAN C. V. BECKER. Förf. fot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
