Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ängsön och dess »tusende nöjen» af Helge Sandberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kopia af den berömda altartaflan efter van Dyck(?) i Ekenäs’
kyrka i Finland, som jag förut haft tillfälle att bese och
beundra. Särskildt fästes uppmärksamheten vid den stora och
tunga ekdörren till sakristian, som fordom tillhört öns första
kyrkbyggnad, ett kapell, som legat på ett ställe, som ännu
benämnes Kapellbacken. Dörren är försedd med ett väldigt
trälås. Den enkla dörren skulle då ha höga anor! Högre
än någon af de brokiga vapensköldarna. Ty år 1340 blef
kyrkan uppförd, hvilket framgår af ett bref, som konung
Magnus Eriksson år 1346 utfärdade till riksrådet och drotsen Nils
Ambjörnson, som då var herre på ön. Öfver altaret är ett
kors rest med den korsfästes bild, och bakgrunden bildar
just öppningen till Piperska grafkoret. Altarduken, ryskt
broderiarbete, lär vara mycket dyrbar. Särskildt från
orgelläktaren är interiören mycket stämningsfull, i synnerhet då
kyrkan är smyckad till konfirmation eller andra högtidliga
tillfällen. — I sakristian visas bland annat en större
rullsten, som förut legat i en jättegryta vid Ryssbo. Sägnen
förmäler, att om man tog stenen ur grytan och kastade
den i sjön, eller hvar som helst, så fördes den till grytan
igen af någon hemlighetsfull makt. Men sedan den kom till
sakristians helgade område, har den blifvit kvar där i ro.
Af den nye fideikommissarien, grefve Alfred Piper, och
hans grefvinna, född Rudbeck, mottogs jag på det vänligaste.
Det var grefvinnans namnsdag, och gäster väntades senare
på e. m. Öfverallt var därför pyntadt och fejadt. I
synnerhet stora salongen gjorde ett gladt och festligt intryck. Och
då grefven i mig fann en landsman från det urgamla
konungariket Scania blef han särdeles förekommande och visade
mig ställets mest bekanta sevärdheter. Enkannerligen den
riksbekanta Ängsökedjan. Den är gjord af gediget guld i
mycket fina länkar, liggande i tredubbla lager, är fem fot lång
och af en ansenlig tyngd (16 dukaters vikt). En sägen
från 1749 förmäler, att den är »om en nattetid framburen
och lagd på Bordet i Engsöö stora Stenhus af et spöke». Men
en annan äldre sägen går om en af slottets ägare Johan
Sigismund Sparre (1661—1731), som lär varit mycket grym:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
