Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ängsön och dess »tusende nöjen» af Helge Sandberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och verkligen hade jag icke förut sett värjan med en
vidhängande florsremsa af fru Brita Båts slöja hängande
i kyrkan och stenen, som kallas »blodstenen», liggande
där ännu i dag i kyrkogårdsmuren! Så det måste vara
riktigt sant!1
Men jag tror vi vända till nyare tider, med dess gladare
»nöjen»!
Bland andra bokskatter på slottet visade grefve Piper mig
en handskrifven bok »Engsoana*, i vacker piktur af skalden
Olof von Dalin, däri säkerligen de flesta af hans små
trefliga sånger till Ängsöns förhärligande finnas införda.
Då man den 29
augusti 1908 kunnat fira
200-års-minnet af Olof
von Dalins födelse,
torde ett närmare
omnämnande af hans
vistelse på Ängsön ha
sitt stora intresse för
Årsskriftens läsare.
Det var år 1756 som
Dalin för sina s. k.
»kalottpredikningar»
aflägsnades från
hof-vet samt förbjöds att
närma sig de ställen,
där konungafamiljen
vistades. Det var då
han tog sin tillflykt till
Ängsö slott, där han,
som »Tomtegubben på
Ängsö» eller
»Ängsöns Apelles», var mycket omhuldad at dåvarande ägaren
grefve Karl Fredrik Piper och hans grefvihna, Ulrika Kristina
1 Sägnerna om Ängsökedjan och om fru Brita Båt äro hämtade ur
Kling-spor och Schlegels »Svenska Slott. Engsö». Dock tros det att fru Brita Båt
orätt fått lida för hvad en annan kvinna, fru El. Trolle, brutit mot sina båda män.
ÄNGSÖ SLOTT.
F. Hellberg fot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
