Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett litet stycke Norrland af Gustava Svanström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ETT LITET STYCKE NORRLAND I
FROSTEN SAMT NÅGRA ORD OM
SOLLEFTEÅ OCH
SOLLEFTEÅSKOGEN
AF
Gustava Svanström.
Det är på det uppgående norrlandståget, natt
och mörker, ett gungande och sjungande, ett
entonigt rassel och dån från järn och ånga. .
Nej, inte heller så riktigt natt längre. — I
en glidande ljusning, passerar ett hörn af
Jämtland förbi rutorna, konturerna börja att lösas från hvarandra,
och stora, frusna sjöar hvitna mot skogarnas svarta dunkel.
Så skymtar det plötsligt fram en liten mörk kyrka, och en
gammal underlig klockstapel pekar mot skyn med de
bleknande stjärnorna. Tåget har redan börjat sakta farten; det
stoppar, och konduktören ropar: Håsjö.
En minut var det, och jag går ut på vaggonens plattform.
Luften sveper frostkall mot mig; ännu är det skumt, men
när jag ser bort i motsatt riktning mot det lilla, tysta
stationshuset, flammar en underligt betagande syn mot mina ögon.
Bortom den frusna sjön resa sig svarta skogsåsar, och
högt på en höjd afteckna sig två ensamma gårdar mot en
himmel, som flammar röd som af eld och blod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
