Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ådalslif af Thorsten Strömer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från EN FABODVALL I EDSELE S:N, ÅNGERMANLAND.
Förf. fot.
detta — naturen blir mera skön, det ljuder som en vacker
morgonsång.
Så draga de långsamt nedför sluttningen, jäntorna
sjungande och hoj
ande och korna
ramande af ifver
att komma ned i
skogen och ut på
myr och mosse
för att beta.
Sedan kan man
fram på dagen
från vallen få se
dem på någon
stor myr långt
borta, men då
synas de blott som små prickar i fjärran. —
Och så ligger fäbodvallen åter så lugn och stilla i solen —
endast en eller två jäntor äro hemma; solvärmen kommer
luften att dallra i vågor — hvart ögat än ser, mötes blicken
af idel skog och berg, det är så lugnt för ögat att se denna
gröna skog, bara skog. Här är det, som vore hela den
yttre världen glömd, alla
sorger glömda — en sådan
natur kan endast alstra
höga, ädla tankar. Och
därför är det, som folket
där uppe är så poetiskt
stämdt; vistelsen i
skogarna och fjällen sätter sin
säregna prägel på
skogarnas söner och skiljer dem
vida från »andra
människor» .
När kvällen nalkas,
komma åter
»säterinvå-narna» tillbaka från sko- korna föras till skogen. Förf. fot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
