Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stenåldersminnen i Hälsingborgstrakten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
O. A.
FIG. 3. STENDÖS VID GANTOFTA.
huru många af dessa å’n böra uttalas!) finnes ett mindre
grustag (fig. 1). I kanten af detta liksom på den omgifvande
åkerns yta har hittats
en mängd af
människohänder tillslagna
flintstycken och bland
dessa talrika redskap
af former
karakteristiska för en mycket
tidig del af vår
stenålder, samma period,
som de bekanta
danska kjökkenmöddingarna tillhöra. Utmärkande äro särskildt de små yxbladen som
fig. 2 gjorda af en enkel flintskifva (de kallas därför »skifyxor»),
aldrig slipade, utan med några raska hugg så tillslagna, att
två slagytor mötas spetsvinkligt i en rak kant och sålunda
bilda en fullgod egg. Vidare förekomma skrapor, pilspetsar
o. s. v.
Af hela läget framgår, att denna fyndplats liksom alla
andra likartade (i Skåne t. ex. vid Limhamn och vid Kullens
fyr) varit en strandboplats, där en hord af fiskare och jägare
bott i själfva strandkanten. Tyvärr ha ej här i grusmarken
bibehållit sig de måltidsrester, musselskal och ben, som gifvit
de danska kjökkenmöddingarna deras namn och som lämna
så rikhaltiga upplysningar om dåtidens djurvärld både i haf
och på land, en djurvärld, hvilken vittnar om, att man den
tiden hade
både mildare
klimat och
saltare
vatten än nu.
Det senare
berodde på
att landet
kring Kattegatt låg flera meter djupare då än nu och
vattenvägarna alltså voro bredare.
S/yj
FIG. 4. GENOMSKÄRNING AF GANGGRIFTEN VID FJÄRRESTAD.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
