Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På ömse sidor landamäret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PA ÖMSE SIDOR LANDAMÄREN.
79
Vi utgå från Mark och ha då först slagit upp hvad som
kan finnas till ledning på färden genom detta härad i
föregående årgångar af Årsskriften. Det enda i den vägen är
Strömboms förtjänstfulla, ehuru mera handboksartade
framställning 1895 (»Södra Västergötland i turisthänseende»), där
Viskadalen förordas som en lönande turistled. Vi tänka oss
emellertid nu redan ha lämnat dess vackraste partier bakom
oss och med Varberg—Borås järnväg ha anländt till Horred,
hvarifrån vi skola ge oss af på vår upptäcktsresa inåt
landet. Framför oss ligger den bördiga och folkrika
Istorpsslätten, omgifven af hallandsnaturens låga, kala eller svagt
löfskogsklädda bergåsar. På andra sidan banan ligger rätt
högt Horreds kyrka och by, och på slätten se vi Istorps
kyrka, bägge hvitmenade och med torn och lanternin i den
typiska »Karl XIV Johans»-stilen. Längre norrut reser sig
pa en höjd Öxnevalla1 kyrka med sitt bastanta, trubbspetsade
torn. Det hela ett tämligen vanligt svenskt sommarlandskap,
egentligen hvarken vackert eller fult; rätt nätt, kunna vi
kanske säga. Men bortom åsarna vänta oss oanade skönheter.
Till Kungsätersbygden, dit vi ha en mil, gå två vägar;
den kortaste och bekvämaste följer Lillåns dalgång och når
så sjön Fefren.2 Men skyr man ej för en ökad
naturnjutning en masig omväg i sommarvärmen, bör man, sedan man
gått förbi den stora byn vid Byslätt och Kransbro,3 i stället
taga vägen om Öxnevalla. För cykelåkning lämpar sig dock
ej denna väg. Sedan slätten lämnats, stiger vägen stadigt
uppåt och för en lång sträcka genom ljuflig skogsensamhet,
tills den börjar slutta och furan aflöses af granen, så att vi
ana tillvaron af något vatten, och snart blir den här ännu
smala sjön Tolken synlig med sina branta, allvarligt fagra
stränder. Man följer en ’ stund på något afstånd sjön, som
1 I denna socken, fordom »Yxneval», uppehöll sig konung Erik XIV ined
svenska hären år 1565, under danska kriget; se Västergötlands Fornminnesf.
Tidskr, för 1901.
2 Uttalas ofta af främlingen oriktigt; rätta uttalet är »föVren».
3 Till stor del hörande till det stora f. d. Cronhielmska fideikommisset.
Fideikommissnaturen upphäfdes 1902.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
