Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På ömse sidor landamäret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
JOHN STARCK.
Men ännu något återstår. En redogörelse för en viss trakt
är ej fullständig, om den inskränker sig till dess natur och
historia. Saken har också en innersida. Jag menar folket,
folkkaraktären, folklifvet. Teckningen häraf är dock en långt
svårare uppgift, i dess fulla vidd knappast möjlig för någon
annan än den, som kan grunda sina omdömen på årslång
erfarenhet. Därför kunna de kommande raderna ej lämna
någon fullt uttömmande skildring.
Sederna och tänkesätten ha här som annorstädes med åren
mycket förändrats. Förr framträdde väl rätt mycket af det
vilda lynne som än i dag ej är alldeles försvunnet hos
nordhallänningen, så att, då genom rusets inflytande eller på
annat sätt lidelserna kommit i svallning, knifven ofta vantrifdes
i slidan, hvarpå vi i det föregående sett exempel. Med
tilltagande nykterhet och upplysning har ju också härutinnan
småningom inträdt en ofantlig förskjutning, hvilken icke
torde böra rubriceras blott såsom en spontan uppmjukning
af lynnet till större jämnmod, utan äfven som frukten af ett
nytt och bättre rättsmedvetande. Undantagen saknas ju
aldrig, men de få ej skymma blicken för förändringen till det
bättre. Tjufnad höll sig äfven länge envist kvar och var
ännu i början och midten af förra århundradet ej ovanlig,
men då ofta lätt förklarlig af den brist, nödåren förde med
sig. Folket är nu i stort sedt ärligt, beskedligt, hjälpsamt,
vänligt, tillgängligt och vaket. Vakenheten slår dock icke
öfver i förvetenhet och lust till fö rändringer, utan befolkningen
är i grunden konservativ, liksom den ock är ganska kyrklig.
Amerikaraseriet har dock sträckt sig äfven hit, och i
förfärande grad. Man kan ej annat än med sorg höra fäder och
mödrar tala om, huru större delen af deras barn på detta
sätt bortsopats från fädernehem och fädernesland.
Visserligen hemsända de emigrerade i många fall aktningsvärda
penningbelopp, men förlusten kan icke ens tillnärmelsevis
täckas däraf. Hvad som genom emigrationen minskas här
hemma är antalet starka armar, och sådana behöfvas här
mera än pengar. Undantages en del af ungdomen, hos
hvilken större yppighet i lefnadssätt och vanor synes vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
