Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trollhättan-kanalvägen genom sjöarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
ADOLF LUNDH.
stranden som möjligt och angöra utan missöde stenkajen
under det gröna löf hvalfvet.
Eftermiddagstimmen är kväfvande varm. Myggen dansar
ringdans i det dämpade ljuset under träden. Solstrålarna
sila in genom det täta hvalfvet, stå som glänsande guld mot
dunklet där inne, strö ljusa fläckar öfver det gröna
mosstäcket, öfver ormbunkar, lingonris och gångstigens barr och
SLUSSAR VID TROLLHÄTTAN. E. Jakobson fot.
kvistar. Det är så stilla under skuggan afträden, men bortom
stammarna stiger en sakta skälfvande sång öfver klipphällarna,
och öfver bergstoppen på andra sidan brusar det som när
nordanvinden brottas med sjumilaskogar. Stigen försvinner,
graniten bryter igenom. Skogen glesnar, drager sig tillbaka.
Dånet växer i styrka, och där ute i solljuset, som skär i
ögonen, står liksom buret af bländande vattenkolonner fallets
väldiga stup af snöhvitt, flygande skum. Stora svallvågor,
mörka, toppiga vågkammar gå till storms mot klipphällen.
Granitväggarna på ömse sidor torna upp sig. Skrefvornas
jättefuror krypa uppför branten, sträcka knotiga armar långt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
