Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Sörmländska kyrkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i86
SIGURD WALLIN.
1702, som »Råd: och
Handelzman Olof
Swenson Normon uthi
Torshälla Opprättat sig och
sijne Kiere Hustrur och
barn Till åminnelse».
Detta epitafium visar
stildrag, som äro
karakteristiska för talrika
kyrkmöbler under tiden
omkring år 1700.
Särskildt äro predikstolar
i Tessinsk anda ganska
vanliga i sörmländska
kyrkor. Den af
riksänkedrottningen Hedvig
Eleonora 1701 skänkta
predikstolen i Mariefred
är ett godt exempel på
arten. Likaså
predikstolen i Torsåker,
daterad 1735. Färgerna äro i regel guld och ljusblått i
ornamenten, hvitt eller marmorimitation i ramverket. Med 1700-talet
^_______________ är kyrkoarkitek-
turen inne i ett
nytt skede. Det
medeltida
systemet med på
pilastrar hvilande
stjärnhvalf af
tegel tillämpas
ännu under
1600-talet flerstädes
vid tillbyggnader
af äldre kyrkor.
1700-talet har en
annan smak,
PARTI AF HÖGSJÖ KAPELL. Förf. fot.
ALTARET I VÄSTRA VINGÅKERS KYRKA. Förf. fot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
