Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ficherströms resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
H. FRÖDING.
en järnstång och i den låga klippan uthuggit vissa »utan tvifvel
märkvärdiga» årtal. Om något dåtida ordenssällskap betecknats
med dessa initialer är emellertid osäkert, ehuru visst inte
omöjligt, ty sådana sällskap voro då som nu ganska talrika. Det
troliga är dock, att härmed endast menats ett slutet sällskap af
ifriga rojalister, som under namn af Augustibröderna den 19
augusti hvarje år gjorde en utflykt till firande af Gustaf III:s
revolution. Om detta sällskap för öfrigt haft någon fast organisation,
är mig obekant. Efter 1809 lär i alla händelser dagen ej längre
ha firats.
Under lofveringen eller kryssningen fram mot Klubben, »ett
gammalt bekant näringsställe» — det var godt om sådana i
Stockholms omgifningar — såg man Hägerstens manbyggnad
liggande på en kal bergsträckning. Detta ställe, tillhörande
Bellmans svåger, musikern och poeten Arrhén von Kapfelman,
omnämnes väl ej i den store sångarens dikter; däremot står det
i ett visst sammanhang med hans hufvudfigur, Fredman, den
märkvärdige urmakaren utan ur, verkstad och förlag.
Sammanhanget — något lösligt, det må erkännas — består däruti, att
ett väggur, med den beryktade mannens namn på taflan, under
1830- och 1840-talen stått i manbyggnaden på Hägersten.
Gården ägdes då af justitierådet Pettersson, och i dennes dottersons
änkas ägo befinner sig nu det märkliga föremålet. Troligen har
det följt med gården, och möjligt är, att Arrhén v. K. köpt eller
beställt det af Fredman.
Längre fram syntes på afstånd Lofön, Mälarens yppersta
prydnad. Skogen bortskymde det svenska Versailles, så att
endast någon dit hörande byggnad kunde urskiljas. Emellertid
vittnade den öfver skogstopparna sväfvande röda flaggan om det
höga herrskapets närvaro på Drottningholm, anmärker
Fischerström.
Den röda flaggan! Hur kunde denna beteckna svenska hofvets
närvaro! Hvarför användes ej nationalf läggan? Så undrar man,
och så frågar man sig. Säkert har den förstnämnda flaggan ej
varit hissad på själfva slottet utan troligen där invid till varning
eller upplysning för allmänheten. Och hvad nationalflaggan
beträffar, är dennas användning till lands ett sent begrepp i vår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
