Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Åsele, Lycksele och Pite lappmarker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Snart har man lämnat bakom sig de tätt bebyggda
trakterna kring Anundsjö och Bredbyn och rullar västerut på
den 18 mil långa vägen till Vilhelmina.
Vägen går genom ödsliga trakter med trista, risiga
skogar af gran och tall, där nu visserligen linnéan i fullaste flor
ger någon färg, men där man endast sällan far förbi något
litet grått och ogästvänligt nybygge eller stannar vid en
skjutsstation för att byta häst.
Ett undantag är emellertid Torfsjö med sin högt och vackert
belägna gård, hvars sommarstuga, fin och putsad i hvar vrå,
med hemmaväfda röda och hvita mattor, färgrika dukar, gamla
solida skåp och skåpsängar med rödrutiga sänggardiner ger
en varm hemtrefnad, sådan man sällan möter den.
I Dalasjö förvånas man öfver, att det ännu finnes
gästgifvargårdar, där ej något fönster kan öppnas, det må
nu försvaras med att man undgår frestelsen att släppa in
myggen.
En solig förmiddag äro vi framme vid Vilhelmina,
»platsen», som det helt enkelt kallas af allmogen. Byn har ett
präktigt läge högt öfver
Volgsjön, och uppifrån
Hemberget, där den
nuvarande kyrkan ligger, kan
man fullt njuta den vida,
härliga utsikten bort öfver
de stora sjöarna och alla
snötjällen i väster.
 |
| klockstapel vid bredbyn. Förf. fot. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
