Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Åsele, Lycksele och Pite lappmarker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ingen mull; rundt omkring äro kalla myrar. Här synes vara myggornas
hufvudstad och rätta fädernesland. Oräkneliga milliarder svärma omkring i
luften och bilda ett sammanhängande moln den korta sommartiden, och första
höstafton uppstiger en kall dimma att utbreda sin svepduk af rimfrost öfver
växtligheten. Sex förfärliga mil är till kyrkplatsen och ingen människa i
vägen. Sommartiden är ibland svårt att komma fram för storm, om vintern är
det nästan omöjligt att kunna köra med häst för den djupa snön eller det
upplupna vattnet på Hornafvans is. I detta skuggornas rike satte sig mina
föräldrar ned att bo. — — — Min far var frånvarande större delen af
vintern, sysselsatt att med renar föra ned på landet det lilla, som kunde vara
att aflåta, och tillbyta sig hvad som behöfdes, såsom salt och spannmål. — — —
Man besinne nu en kvinnas öde, som skulle sitta nästan ensam med små
barn den långa vintern i skuggornas rike, utan att ens kunna komma till
kyrkan eller få tala med någon vän eller frände. Ingen människovarelse
finnes heller i denna dödens bygd under hela vintern, eller färdas där, ens
vilsefarande. Grafvens tystnad härskar öfver hela nejden, om ej till äfventyrs
vargarnas hotande tjut eller ulfvens hemska läte från bergen afbryta den. Här
skulle hon vara allt i allom; sköta barn, hushåll, boskapen och göra allt som
kunde förefalla. — — — Lars Levi var där född.»
Efter ett par år måste nybygget öfvergifvas och Lars Levis
föräldrar bosatte sig i Arjepluog.
»Här uppehöllo de sig med fiske, limkokning och en liten boskapsskötsel.
Min mor bärgade dels med handskära, eller ock med blotta handen, mellan
stenarna, de grässtrån, som andra lämnat, eller med lie på oländiga och
ofruktbara myrar, som ingen brydde sig om, den glesa starr där kunde finnas
och förmådde därigenom, på detta för foderbrist kända ställe underhålla tvenne
kor samt några getter och får. Det hö, hon om sommaren bärgat, måste hon
om vintern själf draga hem. Barnen måste då hela dagar lämnas ensamma
i huset. Vi blefvo fastbundna, den ene vid bordsfoten, den andre vid
spiselstolpen, en ganska nödvändig åtgärd. — — — På den tiden voro ock alla
nybyggare i Arjepluog stadda i stor fattigdom, och de voro få, som kunde
sägas hafva dagligt bröd. Deras barn uppfostrades ock i armod och
fattigdom, men så föraktade och uttrasiga, som vi, voro inga i socknen. Vi voro
de ringaste af alla, oss ville ingen vidkännas något förhållande till. — —
I all sin fattigdom, i allt sitt sträfvande för lifvets allra nödtorftigaste uppehälle
glömde och åsidosatte våra föräldrar icke att lära oss läsa. — — — Vid 5
års ålder kunde jag redigt läsa i hvilken svensk bok som helst och vid 6
år gifva enfaldiga svar i kristendomens hufvudstycken.»
Den Læstadiuska gården, hvilken låg på udden utanför
det nuvarande kapellet, är längesedan jämnad med marken,
och själf hvilar Lars Levi sedan 1861 på Pajala kyrkogård,
men hans lifsgärning är ej glömd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
