Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
material, som isen lämnat på höjderna, och bergknallarna
blefvo därigenom så kala som de nu äro.
Liknande berg, utgörande delar af den gamla peneplänen,
och yngre dalar, tillkomna efter landhöjningen, träffa vi
öfver större delen af södra Sverige. Inuti landet, ett stycke
från kusten, äro bergen ofta rikligen betäckta med lösa
af-lagringar från istiden, och dessa ha dämt upp eller fyllt
igen dalarna uppe på platån, så att vattendragen få söka
sig fram i många stora krokar. Genom uppdämning ha
en mängd sjöar uppkommit. Några af dessa ha redan
hunnit växa igen till mossar, hviika som bekant upptaga
stora områden i Småland och närliggande delar af
grannlandskapen.
En trakt af denna typ, belägen vid Hallands gräns mot
Småland, finna vi inom det stycke af kartbladet Ölmeslad,
som är återgifvet å sid. 5. Intill Nissans dal, hvilken
inom kartans område sänker sig från 300 fot ned till 200
fot, ligger på östra sidan en lämning af den gamla
peneplänen, med små bergknallar och moränkullar och mellan
dessa sjöar och mossar. För dessa sista anger kartan en
höjd af från omkring 400 fot till omkring 500 fot.
Såväl nere vid Nissan som uppe på platån är bygd
bruten. Höjdskillnaden är rätt betydlig, 200—300 fot, och
så pass stor att olikheter i klimatiskt hänseende göra sig
gällande.
I allmänhet är jorden kargare uppe på peneplänen än
nere i de djupare inskurna dalarna. Många af dessa voro
efter landisens afsmältning hafsvikar, i hviika afsattes lera,
som är lättare uppodlad och för åkerbruk mera gifvande
än den stenigare moränjorden. — Man kan säga att
peneplänen utgör en våning för sig i landskapet, en äldre,
kallare sådan, i Ilera afseenden mindre gynnad och därför
glesare befolkad.
Längre inåt Småland förekomma inga djupa dalar med
ishafslera. Den yngre våningen saknas, endast den äldre
högtliggande finnes. Det centrala Småland är ej heller
bekant såsom åkerbruksland, men är rikt på skogsmark och
torfmossar.
En mycket skarp uppdelning i en lägre och en högre
liggande våning förekommer inom vissa delar af Östergötland,
t. ex. mellan sjöarna Glan och Roxen. Gränsen mellan dessa
våningar följer forkastningslinjer (se kartan sid. 7). Sedan
peneplänen blef färdig har det uppstått bristningar i
jordskorpan, åtföljda af sättningar utefter bristningslinjerna. Där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
