Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är för öfrigt tecknad närmare naturen under sitt rätta namn
och i sällskap med maka ocli barn i en annan dikt, som
ursprungligen var medtagen bland »Ströftåg i hembygden».
Där heter det om honom:
Mig tycks han står vid björkens stam
som fordom, rak ocli allvarsam,
hans pojke leker i vägens damm
en liten pys i kolt,
hans dotter leker tyst tittut
förlägen och blond vid stugans knut
hans hustru niger i stugans dörr
beskedlig och blid som förr.
Och blommor som blommat i år som flytt
de blomma i fönstret på nytt.
Snedt emot Bymon på östra sidan vägen låg ett annat
torpartadt ställe, ännu anspråkslösare, halft nedgräfdt i
jorden. Numera är det alldeles jämnadt med marken, blott
en något fyrkantig jordhög med tegel- och gråstenar i och
omkring anger inne i ungskogen platsen där det en gång
låg, och ett par öppna fläckar sydväst därom antyda hvar
dess små åkerlappar en gång blifvit uppbrutna. Det
kallades »Kuja» (kojan), och där bodde väl inte Lars men Jan i
Kuja och hans käring — den senare lefver än i norra delen af
socknen, liksom ock korpral Stolt ännu finns kvar i lifvet.
Barndomsminnen från Alslerbygden träda sålunda mer
eller mindre verklighetstroget 1’ram i flera af Frödings
värmländska låtar, och säkert har hans syster rätt när hon
säger att de minnena tydligen varit »själfva det
grundläggande för dessa dikter».
Men det är inte blott i dessa Frödingsdikler
barndomsminnena gå igen. De möta äfven under rubriken
»Hemvers och Hvardagsvers» i »Stänk och Flikar». Dit hör
den förut nämnda dikten »Sagoförtäljerskan». Dit hör
»Släktvisan»: det är till farmors Gunnerud
hela släkten drager
i sommarns ljusa sken
till gårds i hemallén
— den allé som på västra sidan om älfven går uppför
backen på vägen till Alsters herrgård och station. »Ett
gammalt förmak» är äfvenså en fantasiteckning af förmaket
på Gunnerud (närmast då sydvästra hörnrummet) eller
snarare kanske ett slags extrakt af samtliga rummens
utstyrsel — egendomligt är då att inte i dikten något nämnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
