Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ingiald Illrådes list och våld — gick den nyvalde
konungens Eriksgata den nyss nämnda färdeleden från Mora
stenar till Strängnäs, där han på någon af dess högtbelägna
kullar gaf och mottog högtidliga löften och hyllades af
landskapets män. Hvilken betydelse denna Södermännens
tingsplats hade, kan man ock sluta däraf, att en blodig
scen i den väldiga slutstriden här i Sverige mellan den
hedniska Asakulten och kristendomen af sagan och
legenden förlagts till denna plats. Det är berättelserna om
Blot-Svens möte med missionären Eskil, som här blef martyr
och för sitt trosvissa framträdande för kristendomens sak
dyrkad som helgon. Men ställets utväljande till ett af de
äldsta biskopssäten i vårt land vittnar ännu bestämdare
om ortens forna betydelse. Ty dessa förlädes alltid på
platser, dit menigheten varit van att samlas.
Under medeltidens äldre skede har här uppstått en stad,
som har de mäktiga och rika kyrkomännen att tacka för
sin tillvaro, men ock af dem så godt som fullständigt
behärskades. Med kyrkans stigande makt och rikedom blefvo
äfven dess hufvudorter mera betydande; och om denna
stadens storhet under de svenska kyrkofurstarnas stora tid
—- 1400-talet — vittna ännu i dag domkyrkan och biskop
Rogges borg; när kyrkans män genom reformationen
förlorade sin makt och rikedom, blef ock staden utarmad.
Det är tider under 1500-talet, då staden ligger nästan öde.
Bättre dagar komrno under 1600-talet, då kraftiga män i
spetsen för stiftet åter gjorde staden till en kraftig
kulturhärd genom att här upprätta ett gymnasium.
Stiftsstyrelsens och gymnasiets härvaro och verksamhet ha
hållit staden vid lif, men icke förmått ge den någon
mäktigare utveckling. Den har lefvat under synnerligen
torftiga förhållanden. Några stora nydaningar har den icke
haft råd att kosta på sig, men dess invånare ha varit med
starka band fästade vid sin hemort och efter sin fattiga
förmåga sökt bevara, släktled efter släktled, sina förfäders
hemtrefliga gårdar med deras många små stugor, uthus
och trädgårdstäppor samt träget odlat till gårdarna
hörande åkerlyckor i stadens gärden. Naturligtvis sysslade
också borgarna med nödiga handtverk. Stadsstyrelsens
årliga förteckningar innehålla upplysningar om
handtver-karnas fördelning på de olika handtverken. Ar 1785 voro
mästarnas antal 59, gesällernas 37 och lärlingarnas 20,
fördelade på 27 handtverk. Dessa handtverksskrån eller
ämbeten hade således mycket få medlemmar. För att upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
