Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I fråga om traktens första verkliga bebyggande finnas
knappast några tillförlitliga uppgifter, enär därom
upplysande kyrkoböcker gått förlorade vid en i prästgården timad
eldsvåda. Troligt är dock, att de 51 gårdar, som år 1628
funnos i samhället, voro spridda här och hvar och utgöra
grunden till en del nu befintliga byar. Befolkningen synes
ha haft samma förkärlek för stora bysamhällen som det
öfriga dalfolket, ehuru anspråken i bostadsväg här varit
mindre än i flera andra kommuner. Men så äro också
UTSIKT ÖFVER SJÖN UOPEN.
G. Eriksson fot.
grannsocknarna anlagda flera hundra år tidigare, hvaraf
naturligtvis följer att deras resurser redan voro upparbetade
och ordnade då Bjursås framträdde.
I fråga om byggnadssättet synes det ha varit regel att
uppföra stugorna på norra sidan af gården med gaflarne
i öster och väster. Stugorna innehöllo i regeln ett större
rum med öppen spis, en liten kammare och »fastu» eller
förrum. Inredningen har ej varit vidare omständlig. Vid
ena långväggen en säng i tre afdelningar: nederst vid
golf-vet en »rulla» att utdragas från ena ändan, så den
egentliga sängen ocli däröfver en s. k. »tärre», som äfven vid
behof kunde användas som sofplats. Framför sängen
hängde en »förlåt», tillverkad af »kalkhår» och uppburen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
