- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1911 /
192

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Helvetesfallen, uppför den sagovilda Emmådalen — såg
»Noppikyrkan» skymta på sin högklint långt uppe i
Orsa-skogen och steg af vid Vassjöns anhalt för alt göra en
af-stickare dit upp till skogskyrkan, som har det gudomligaste
läget af alla landets tempel, som jag på föregående ströftåg
förälskat mig i och
alltid längtat till
igen.

A, att åler
trampa barriga
steniga
skogsstigar. De äro
rikt beströdda
med porfyrbitar
i alla
skiftningar, silfvergråa,
grå violetta, grå
-bruna, brunröda, tegelröda,
nästan rent gula
— med korn af
än hvit, än
ljusröd, än grön
1’ält-spat, än hvit, än
violett kvarts.
Och murklor
öf-verallt; vi plocka med oss till ett mål af dessa barrskogens
infödingar, bruna som bark och kottar och med sitt
sällsynt uttrycksfulla namn — det säger inte bara att de verka
murkna utan också alt de äro skrynkliga, buckliga.

Där är gamla Sandsjövallen, livars gråa stugor på
sommaren stå ända till knäna i allsköns blomster, en vild
trädgård. Där glimmar lilla Vassjön, rik på abborrar och
laxöringar som nästan alla sjöar och tjärnar häromkring. Där
reser sig Pilkalampinoppi, Blektjärnsberget, stupbrant ur
näckrostjärnen vid foten, med sin fläckvis nakna och
lodräta klippvägg — en al traktens många sockertoppsformiga
porfyrkullar; man kan se på formen att de äro gamla, för
årmillioner sedan slocknade och stelnade vulkaner. Och högst på
klinten skymtar tornet då och då öfverdehögsta grantopparna.

Vi klättra uppför jättetrappan, som leder ur skogsdjupet
mellan tjärnen och bergfoten — stiga ur skogsskymningen
upp på toppens öppna gräskulle — stå framför
skogskyrkan, som inte alls är någon kyrka eller ens ett kapell fast

PII.KAI.AMPI OCH PILKALAMPINOPPI MED »KYRKAN».

Förf. fot.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:57:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1911/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free