- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1911 /
230

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

År 1637 började emellertid malmbrytningen vid Nasa på
allvar, sedan grufvan privilegierats för kronans räkning.
Den ena arbetarskaran efter den andra fördes från kusten
den omkr. 40 mil långa sträckan genom de obanade
vildmarkerna och öfver de stora sjöarna upp till Nasafjället.
Somliga af dessa arbetare hade sina hem i
kustlandskapen vid Bottenhafvet, andra åter voro från
bergslagsbvg-derna i mellersta Sverige och en hel del utgjordes af tyska
krigsfångar, hemförda från 30-åriga kriget. Hela
arbetar-styrkan uppgick snart till omkring 400 man.

Det är för oss sena tiders barn fullkomligt oförklarligt,
huru alla dessa arbetare kunde lefva, särskildt under vintern,
här uppe i denna kala, ödsliga vildmark, där hvarje
vedsticka måste forslas liera mil och där man under de första
åren hade omkring 30 mil till närmaste svenska nybygge.

Arbetet med anläggningarna vid grufvan synes emellertid
ha drifvits med kraft, och redan första verksamhetsåret gaf
en silfverfångst af öfver 200 lödiger marker utom en hel
del bly. Snart uppfördes äfven kyrka där uppe i fjället
och begrafningsplats utstakades. Och det dröjde ej länge
förrän denna senare lick taga emot och gömma den ene
efter den andre af dessa arbetare från fjärran bygder, som
här godvilligt eller af tvång under ett strängt regemente
och svåra umbäranden sträfvade för att i den svenska
statskassan söka fylla något af de kännbara tomrum,
krigshändelserna i söder åstadkommit. Det hände, som sagdt,
ofta att arbetarnes led glesnade, men alltid stuckos nya
män in i ledet. En ständig ström af ny arbetskraft flöt
nerifrån landet hit upp till detta Nertschinsk, som
Læsta-dius uttrycker sig i sin Journal.

Ungefär samtidigt som malmbrytningen vid Nasa började,
anlades förädlingsverk, bytta och smedjor, ungefär 5 mil
nedanför vid Silbojokk, som snart blef en rätt betydande
plats. Här byggdes också inom kort kyrka och prästgård,
och som förste själasörjare nämnes Abraham Burelius 1640.
Vid samma tid byggdes äfven på order af regeringen och
ärkebiskop Paulinus Gothus kyrkor i Arjepluog och
Arvidsjaur, hvilka församlingar dock lades som annex till
Silbojokk, som ligger 9 mil från förra och 18 mil från andra
stället uppe i fjällen.

Mellan Nasa och Silbojokk blef det snart en rätt liflig
förbindelse. All malm fördes nämligen till smälthyttan
vid Silfverbäcken, och det blef lapparnes hårda lott att med
sina renar och utan nämnvärd ersättning frakta malmen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:57:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1911/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free