- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1911 /
232

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Detta tyranni var nära att helt och hållet utrota
lapparna och renarna i Pite lappmark. Hjordarna
minskades betydligt år för år, och snart funno en del af
nomaderna sig nödsakade att flytta öfver gränsen till Norge. Det
fanns nämligen ingen, som fäste sig vid deras jämmer och
gråt eller tog sig an deras rättmätiga sak mot en hjärtlös
bruksledning.

Från Silbojokk fördes malmen under senare år neråt
landet med båtar öfver Sädvajaure och Hornavan till
Arje-pluog och så vidare med fordon på de nybanade, med
kafvelbroar långa sträckor försedda provisoriska vägarna
till kusten. På sjöarna och särskildt på Hornavan synes
man ha användt rätt stora båtar med segelställning.
Skepps-viken vid Arjepluogs kyrkoplats tyder på detta.

Bruksrörelsen drefs, som sagdi, de första åren för
kronans räkning och inbringade årligen mellan 200 och 300
lödiga marker silTver jämte stora kvantiteter bly. Ar 1(540
blef resultatet emellertid mindre, ocb från detta år
bearbetades grufvan af Piteå borgerskap.

Bland de namn på bruksförvaltare under 1600- och
1700-talen, som man möter i Nasagrufvans historia, torde ingen
ha varit mera betydande och mäktig än Egidius Otto.
Han bodde tillsammans med sin hustru, dygdädla Ingeborg,
och sina många barn i Silbojokk. Ofta nämnes hans namn
i de gamla kyrkböckerna från denna tid på grund af hans
många gåfvor till den ny uppförda kyrkan. Än skänkte han
och hans hustru »ett ärmekläde öfver kalken med silke af
åtskilliga färger», än var det »en talla ofvanför altaret»
eller ett timglas, som han begåfvade templet med. Hvarje
helgdag satt han from och andäktig längst fram i kyrkan
under gudstjänsten, och hvarje hvardag plågade han
skoningslöst lapparne och sitt arbetsfolk. Det finns ingenting
i Nasas eller Silbojokks historia, som säger oss, hvarifrån
denne herre stammade, ej heller något, som upplyser, hvart
han tog vägen, om han slutade sin lifsgärning i Silbojokk
eller icke. En hårdhjärtad och illistig människa var det
emellertid, och det dröjde ej så många år, förrän det
började gå rätt mystiska historier om honom bland folket.
Anledningen var det norska infallet i början af år 1658.

Underrättelsen om upptäckten af Nasa silfvergrufva hade
spridts vida omkring, älven utomlands. Det påstods
naturligtvis, att grufvan var betydligt mera gifvande än hvad
verkligheten utvisade. Och särskildt för Danmark, med hvilket
land Sverige vid denna tid just icke stod i något vänskap-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:57:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1911/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free