Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och under medeltiden voro birkarlarna dalens kraftigaste
kulturbärare. De satte den aflägsna hembygden i
förbindelse med främmande orter. Förmögenhet samlades, som
kom jorden tillgodo och lade ekonomisk grund till det
storvulna kynne, som är skellefteådalingens särmärke.
Icke blott Skellefte-, utan äfven Västerbottens öfriga
stenkyrkor, hvilka nästan alla byggdes omkring 1506 med deras
kraftiga hjälp, visar deras vakenhet för att rikedom
förpliktar.
Bland förnämliga män af birkarlasläkt omtalas Per Olsson
i Bergsholmen invid det nuvarande Bergsbyn. Han var
svåger med ärkebiskop Petrus Kenicius och hade tre söner,
hvilka sägas ha byggt Torneå stad. En annan myndig
bir-karl var Laurentz i Storkågeå, hvars änka Gunborg sedan
blef borgarhustru i Stockholm. Hon var det, som för 70
mark silfver, 50 timmer gråverk och 2 klippare år 1500 sålde
Kågegård till den förut nämnde »herr Anders i Schelleta».
Men ohämmad makt frestar till missbruk. Snart få vi
höra hur lapparna såväl som dalbyggarna klaga öfver
bir-karlarnas vinningslystnad som ett plågoris. Gustaf I
anställer en sträng räfst med dem och inskränker deras
rättigheter, och när städer sedan anläggas med bestämda
handelsområden, gå dessa handelsbönder åter upp i den öfriga
allmogestammen eller flytta såsom borgare in till städerna.
• •
Bläddra vi vidare i pärmeboken, finna vi hur ett
vild-marksöde drabbar herr Johan Petri, »kyrkjoherra i Schelleta,
död 1530 af thet en björn ref honom på en ö vid Kallelax
i Lula Sochn vid Olofsmesso, förd hem, blef här begrafven
efter han hade här varit kyrkjoherra uti 18 år.»
Nyheter i lära och lif rönte nu som fordom segt
motstånd. »Ty ehuru Erchebiskop Laurentius här i egen
person 1534 stadfäste, att Messan och allt annat i kyrkjona
på swenska handlas skulle och thenne Biskop Larents
war en högt begåfvad man af Gudi uti alla de stycker,
som enom rättom Ghristnom Biskope höfwes, så begynte
swenska Messan i Schelleta kyrkjo först på Juladag 1536,
och war icke mycket wälkommen.»
»Och när anno 1540 Andreas Olavi, som tå Capellan
war, begynte holla afton predikan, blef den icke bättre
anammat, än så att jag stod en rund halftima på
Prediko-stolen, förr än jag kom till att predika för bullers skull,
ty the sade mig up i ögonen wara galnan — thet skedde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
